Vi på eftis lär barnen att bli bättre kompisar

07.02.2020 kl. 00:00
Bättre kompisrelationer och ökad trivsel är målet med programmet Vi på eftis. Alla barn på Barnavårdsföreningens eftisar får vara med och lära sig viktiga kunskaper för att alla ska trivas bättre.

Barnrösterna ekar mot skolbyggnadens väggar. Det är en krispigt klar dag och alla de över femtio barnen på Drumsö eftis är ute på skolgården. Det bollas, det hoppas, det springs och det yras omkring.

I ett hörn av skolgården har eftisledaren Essi Parkas radat upp pallar och nu lockar hon barnen med till en lek. Leken är en del av Barnavårdsföreningens satsning på trivseln i eftermiddagsverksamheten: Vi på eftis. Programmet har inspirerats av det skolarbete som föreningen har gjort i över femton år.

Snart har Essi Parkas och de andra ledarna samlat ihop tolv barn som ska testa leken. Parkas förklarar att alla får varsin pall och så finns det en extra. Barnen ska samarbeta för att se till att hon inte hinner sätta sig ner genom att sätta sig på den lediga pallen före henne, men kruxet är att bara en åt gången får resa sig.

Essi Parkas går till ändan av spelområdet och promenerar sedan i sakta mak rakt mot pallen och sätter sig ner medan barnen förundrat tittar på. När hon sätter sig ner inser flera av dem att det här inte fungerade. Det blir högljudda rop och förslag på hur de borde ha gjort.

Nästa omgång blir det mycket svårare för Parkas att nå fram till pallen och barnen har kommit på idén med leken: samarbete.

- Akta! Hon kommer!

- Jag tar den!

- Sätt dig ner, det är bara en åt gången som får röra sig.

Alltid finns det någon glad liten typ som springer snabbare än ledaren och det tar flera minuter innan spelet är över.

Nu står det redan nästa klunga av barn och väntar på sin tur och den första gruppen får avsluta.

- Det var roligt, säger två flickor när de springer iväg.

Det är det som är hela idén med Vi på eftis. Barnen ska få öva på samarbete och andra viktiga kunskaper de behöver för att relationerna med de andra barnen ska fungera bättre, men så att det känns som lek.

- Tanken är att vi ska stödja barnen att skapa bättre vänskapsrelationer, berättar Ellen Holmström, sakkunnig inom ungdoms- och skolverksamhet och en av dem som varit med och utarbetat programmet.

Det finns sex teman inom programmet: Lära känna varandra, känslor, respekt, självkänsla, skapa lugn och ro samt samarbete. Tanken är att det främst ska fungerande förebyggande och öka trivseln på eftis.

- Vi har insett att barnen behöver hjälp med de sociala relationerna och kompisarna. Det är många som är tuffa och har väldigt liten respekt för auktoriteter, berättar chefen för eftermiddagsverksamheten Isabella Franck om bakgrunden till varför hon tog initiativ till programmet under läsåret 2016–2017.

I början handplockade ledarna vissa barn som behövde mera stöd än andra för programmet, men redan under det förra läsåret övergick man till att hela gruppen får ta del av övningarna. Ledarna märkte att modellen då utomstående kom in i gruppen och drog de olika modulerna inte fungerade så bra, eftersom de då blev en så avgränsad del av eftisdagen.

I år har hela personalen på varje eftis utbildats i programmet och det är de som drar övningarna, i mindre eller större grupper, då när det passar in i programmet för just dem. På det sättet kan övningarna flexibelt tas in i verksamheten under hela eftisåret.

- Nu kan personalen snappa upp någon händelse i farten och påminna barnen om att minns ni, det var det här vi talade om när det gäller respekt till exempel, berättar Emma Fabricius, sakkunnig inom barn- och familjearbete.

Holmström, Fabricius och Franck betonar att en viktig del av programmet är att ge personalen redskap att behandla sådant som händer på eftis, att ledarna har en verktygsback att ta av då det behövs.

- Till exempel känslogubben kan vara bra att använda om det händer något och ett barn är upprört eller ledset. Då kan man få visa på gubben var känslorna känns och ge namn åt dem. Då kan det bli lättare att handskas med dem, säger Ellen Holmström.


Läs mera om Vi på eftis och Barnavårdsföreningens eftermiddagsverksamhet för skolelever >>> 

 
Isabella Franck
Chef för eftermiddagsverksamhet
+358505777987

En dag i taget

"Vi vuxna måste vara ödmjuka mot oss själva och ta hand om vår egen ork. Våra barn och unga behöver oss nu mer än någonsin", skriver vår verksamhetsledare Pia Sundell i vår blogg.

Virtuell samling på dagis får beröm

I och med coronaviruset har många barn nya dagsrutiner då föräldrar i mån av möjlighet uppmanas sköta sina barn hemma. För att upprätthålla kontakten med de barn som är hemma träffas Tölö Daghem över nätet. Samlingarna har visat sig vara väldigt populära – i onsdags var det 32 barn, tre hundar och ett marsvin som deltog via sina webbkameror.

Chatt om parrelationer öppen varje vardag

”Under coronaviruspandemin kan parförhållandet ställas på prov. Den nya vardagen för med sig mycket nytt som familjerna med snabb tidtabell måste anpassa sig till”, säger Petra Willamo från Barnavårdsföreningen.

Samlade tips för dig med skolbarn hemma

Kämpar du med att skapa nya rutiner i vardagen när skolbarnen får distansundervisning? Har du bra tips om vad föräldrar kan göra för att hjälp barnet och hela familjen? Tipsa oss och hjälp andra. Vi uppdaterar artikeln efter hand.

Samlade tips för småbarnsföräldrar

Att skapa nya rutiner i vardagen kan vara utmanande för många familjer med småbarn hemma. Hjälp andra genom att skicka in dina bästa tips till oss. Vi uppdaterar artikeln efter hand.

Vi kan alla hjälpa barnen

Vi lever i utmanade tider just nu. Coronaviruspanpidemin och beredskapslagen påverkar oss alla på olika sätt. Hur ska vi garantera att alla barn har det bra i detta exceptionella läge?

Alla chattar öppna varje vardag

Corona råddar till vardagen – chatta med våra experter för råd och stöd varje vardag. Efter önskemål svarar vi nu också kvällstid.

Info om hur coronaviruset påverkar vår verksamhet

Barnavårdsföreningen följer myndigheternas direktiv gällande coronaviruset COVID-19. Artikeln uppdateras med aktuell information efterhand.

Blogi: Tietoinen hengitys tukee hyvinvointiamme

"Olen viimeisten kuukausien aikana saanut ihmetellä ja todistaa pienen vauvan elämää. Olen tarkkaillut uteliaasti erityisesti vauvan hengitystä - kuinka se ilmentää luonnollisuutta, virraten sisään ja ulos esteettä. Voimme saada tietoa hyvinvoinnistamme hengitystä havainnoimalla. Muokkaamalla hengitystämme tietoisesti voimme myös vaikuttaa hyvinvointiimme", kirjoittaa Risto Heikkinen blogissamme.