61995.jpg

Godis och monster i filmverkstad på eftis

19.01.2018 kl. 09:35
Barnavårdsföreningens eftisbarn fick chansen att göra film under ledning mediepedagog Rasmus Sumelius. Målet med filmverkstäderna var att barnen skulle ha det roligt tillsammans och få prova på något nytt. Läs Rasmus Sumelius blogginlägg om filmverkstäderna.

Att göra film är något som de flesta barn i dagens värld har provat på. Redan mindre barn har filmat med antingen sin egen eller föräldrarnas mobil. Tröskeln att göra film som grupparbete kan ändå kännas högre. 

 

Ur en pedagogisk synvinkel är det bra för barnen att lära sig hur film blir till, eftersom många barn konsumerar film flera timmar dagligen.

 

Barnen skapar tillsammans 

 

Filmverkstäderna på Barnavårdsföreningens eftisar började med att barnen funderade på fenomen som de sett på film. Ofta väljer barnen att kopiera bekanta händelser och rollfigurer in i sina egna filmer.

 

Eftisbarnen fick skapa en övningsvideo som fungerade som introduktion till videoteknik. Vi utgick från sådant som barnen sett på TV och nu fick prova på att göra helt själv.

 

Grafiska effekter som explosioner, försnabbningar, ljudeffekter och grönskärmstekninker användes. Det viktigaste var att barnen kollektivt skapade en berättelse, som de sedan kunde tillämpa någon av effekterna på.

 

Spöken och monster

 

Föräldrar kanske önskar att barn skulle skapa snälla och rättvisa filmer. Oftast handlar det ändå om kända figurer som pokémon, spindelmannen, enhörningar, spöken och monster.

 

Har barnen möjlighet att välja genre vill de oftast göra en film med skräck och spänning eller en komedi. En enda kärleksfilm har gjorts under mina tio år som handledare av filmverkstäder. Ibland kommer förslaget om att göra en kärleksfilm upp, men det finns aldrig några frivilliga skådespelare.

 

Roligt att göra film

 

Filmverkstäderna är roliga och motiverande för barnen. De flesta går omkring och drömmer om att få vara med i en film. Det händer väldigt sällan att barnen inte är motiverade eller tycker att det är tråkigt att skapa film.

 

Det roligaste är att filma själv eller bli filmad. Det som upplevs som det tråkigaste är planering och väntan på att någon annan filmar eller blir filmad. Det som alla deltagare ser framemot är att få se filmen utvecklas till en färdig produkt.

 

Innehållsmässigt har godis visat sig vara höstens trend på Barnavårdsföreningens eftisar. Filmerna fick följande titlar: För mycket godis, Farmors godisbutik, Godislandet, Kidnappningen, Bajskorvens äventyr, Solhundarna, Familjen i fara och Polismötet.

 

Rasmus Sumelius  

mediepedagog och producent

 


 

Eftermiddagsverksamhet är övervakad och ledd fritidsverksamhet för barn i årskurs ett och två. Verksamheten skall vara mångsidig och utgå från barnens önskemål. Barnavårdsföreningen vill erbjuda en meningsfull och trivsam eftermiddag för barnen. Med bidrag av Svenska Kulturfonden ordar vi därför filmverkstäder på alla våra eftisar.

 

Det är fint att kunna erbjuda eftisbarnen en liten guldkant i vardagen. Eftismiljön skall vara trygg och inspirerande, och barnen ska få ha det roligt!

 

Bildkollage: Pexels och University clipart

 
Isabella Franck
Koordinator för eftermiddagsverksamheten
+358505777987
isabella.franckbvif.fi
Isabella "Bella" har ansvar för vår eftisverksamhet och våra sommarklubbar i Helsingfors.
66232_t.jpg

Hej lilla du, välkommen till daghemmet

Du har aldrig varit här förut, men vissa saker känner du säkert igen. Hemma har ni kanske också en liten matta framför ytterdörren? Dina målningar uppsatta på väggen? Eller kanske ett halvfärdigt slott byggt av klossar? Välkommen - du har nu stigit över tröskeln till daghemmet och här ska du spendera en stor del av dina dagar.
66175_t.jpg

Rekry: Haemme 2 ohjaajaa Töölön lastenkotiin

Haemme yhtä ohjaajaa vakituiseen työsuhteeseen itsenäistyvien nuorten osastolle sekä yhtä ohjaajaa perushoidolliselle osastolle. Haku päättyy 19.11. klo 16.
66001_t.jpg

Maria Londén – grundare av Tallbohemmet

Den 15 januari 1930 var en stor dag för Barnavårdsföreningen. Föreningens nya barnhem i villan Tallbo öppnade sina dörrar. Det ett hem för ”värnlösa svenska skolbarn” och var till stor del ett verk av Maria Londén. Läs vårt åttonde blogginlägg om framstående kvinnor i Barnavårdsföreningens historia, skrivet av historiker Aapo Roselius.