Varje barn ska skyddas

20.11.2019 kl. 09:39
"Du hör att en vuxen skriker. På andra sidan ditt vardagsrum träffar någon eller något väggen. Du tar några steg närmare grannlägenheten, men du kan ändå inte tyda vad som pågår. Då kommer gråten. Ett barn vars röst tränger sig genom dina tapeter, på din sida om väggen, in i ditt hem. Du känner oron vrida sig i magen, vad ska du göra nu?" Läs hela blogginlägget skrivet av verksamhetsledare Pia Sundell.

Största delen av allt våld sker mellan hemmets fyra väggar, det har du läst. En fjärdedel av offren är barn. Men kanske var det ett misstag? När ska du som granne ingripa?

Enligt den nyaste rapporten från Statistikcentralen var 24,4 % av offren för våldet i hemmen minderåriga. Det totala antalet offer år 2018 hade ökat i förhållande till året innan. Men statistiken berättar inte hela sanningen. En stor del av våldet inom familjerna registreras aldrig, eftersom det sker i hem bakom stängda dörrar. Många av de utsatta döljer sina erfarenheter på grund av rädsla och skam.

När ska man som granne agera?

Alla offer har inte ett vittne utanför familjen, men flera av de utsatta har en granne. Vad ska man göra då man hör att grälet bakom väggen blossar upp? Då man hör att föräldrarna strider och kan ana att ett barn tar skada? När ska man ingripa och hur ska man då gå till väga?

I Sverige verkar den ideella föreningen Huskurage som har som mål att förebygga och förhindra våld i nära relation genom att uppmana grannar att ingripa och agera.

Grundarna bakom Huskurage, Nina och Peter Rung, skriver att både forskning och praktisk erfarenhet visar att utsatta gör motstånd i förhållande till hur mycket hjälp de förväntar sig få från sin omgivning.

Här är de enkla stegen för att hjälpa en utsatt granne.
• ring på dörren och fråga hur det står till
• vid behov, ta hjälp av ytterligare en granne eller en annan vuxen
• ring polisen (vid akuta situationer kontaktas alltid polisen först)

Vi vuxna ska skydda barnen

Barnet på andra sidan väggen har rätt till en trygg barndom. FN:s konvention om barnets rättigheter, eller Barnkonventionen som den ofta kallas, kom till år 1989 för att trygga barnets särskilda behov och intressen. Finland har förbundit sig till att följa Barnkonventionen och det betyder varje barn i vårt land har rätt till skydd, alla dagar om året.

Vad betyder det? Att barn ska skyddas mot alla former av våld, försummelse och utnyttjande som kan skada hälsan och utvecklingen. Fysiskt, men också psykiskt våld är olagligt, en vuxen får inte skrämma eller hota ett barn, kränka eller förlöjliga barnet. Alla barn ska få växa upp och utvecklas i sin egen takt. Ett barn som utsatts för utnyttjande, ska få hjälp i att rehabiliteras.

Föräldrarna eller barnets vårdnadshavare bär huvudansvaret för barnet. Det är ändå viktigt att minnas att konventionen inte endast gäller föräldrar – alla vuxna i ett barns omgivning behövs för en trygg barndom. Barnets rättigheter är nämligen våra vuxnas skyldigheter. Det betyder att alla vuxna bär ansvaret över att barnens rättigheter respekteras och följs.

Varje barn har rätt att skyddas. Barnkonventionen förpliktar oss alla vuxna: släktingar, lärare, socialarbetare, beslutsfattare och grannar. Som granne ska man inte agera som domare eller poliser, men visa omsorg. Som vuxna har vi alltid en skyldighet att ingripa om vi misstänker att ett barn far illa. Ringa på dörren och fråga hur det står till.

 


Bloggen är tidigare publicerad i samband med Finlands nationella våldsobservatoriums kampanj Ljus, inte våld som Barnavårdsföreningen är med i. 

 

Pia Sundell
Pia Sundell
Verksamhetsledare | Toiminnanjohtaja
+358405019105
Pia leder det operativa arbetet på Barnavårdsföreningen. Hon är också bl.a. vice ordförande för Centralförbundet för Barnskydd | Pia johtaa BF:n operatiivista työtä. Hän on myös mm. Lastensuojelun Keskusliiton varapuheenjohtaja.

”Nu vet jag att jag inte kan berömma mitt barn för mycket”

En lättare vardag och ett stärkt föräldraskap är det viktigaste Pia och Mikael fick med sig efter att ha deltagit i Familjeskolan POP på Barnavårdsföreningen. De deltog i programmet med sin sexåring. Läs hela blogginlägget om Familjeskolan POP. Läs mera »
man och kvinna sitter på trappa

Kunde saker och ting ha slutat annorlunda och andra frågor kring en skilsmässa

"Är barnets liv förstört nu? Hur hamnade vi här? Svaren på frågorna mitt i en separation är inte lätta att hitta, men det kan vara till tröst att höra att saker och ting oftast faller på plats med tiden." Läs hela blogginlägget skrivet av Anne Bjaerre, sakkunnig inom barn- och familjearbete. Läs mera »
Kampanjbild med ett vinlgas som fallit omkull

Kampanj: En nykter jul för barnens skull

Barnavårdsföreningen är med i kampanjen En nykter jul för barnens skull. Kampanjen arrangeras i år redan för 22:a gången. Läs mera »

Rekry: Ledare för eftermiddagsverksamhet

Kom och gör skillnad för barn varje dag! Vi söker en ansvarsfull och positiv ledare för eftermiddagsverksamheten till Drumsö eftis i Helsingfors 3.1 - 29.5.2020. Läs mera »