Blogg: ”Om ni inte är tysta äter vargen opp er ...”

06.08.2020 kl. 12:36
”Alla föräldrar blir arga ibland, skriker och säger sådant som de ångrar. Det är inte så farligt, så länge man är medveten om att sitt beteende och hur man kan rätta till det som hänt. Föräldrar som söker till våra stödgrupper kan känna sig osäkra i sitt föräldraskap eller också vara i en spiral där alla är på dåligt humör hela tiden”, skriver Eva Söderlund i vår blogg.

Mamman satt tyst en lång stund, sedan tittade hon på oss andra i rummet och började berätta. En gång då hon kört bil hade hon haft alla sina tre barn i baksätet. Ett barn gnällde för att hen var hungrig, ett annat frågade konstant när de var framme och det tredje pickade och petade på de två andra för att egga upp dem.

Mamman berättade hur hon på olika sätt försökt lugna barnen, men hur till slut blev helt enkelt för mycket för henne. Då stannade hon bilen och skrek: ”Om ni inte är tysta lämnar jag er i skogen så att vargen äter opp er...”

De andra föräldrarna i gruppen lyssnade noga, nickade och till slut sa de i mun på varandra: ”Så där har jag också gjort, vad skönt att inte vara ensam!”

Mammans bekänning resulterade i att en förälder efter den andra delade med sig av liknande berättelser. Det hela slutade i ett befriande skratt: ”Skönt att inte vara ensam om att ibland tappa i nerverna!”

Trött på trots och bråk

Jag har lett många De otroliga åren – grupper på Barnavårdsföreningen. I grupperna träffas föräldrar med barn i åldern 3–12 år, som vill utveckla sitt föräldraskap. Det som alla har gemensamt är att de är trötta på trots och bråk.

Jag minns en pappa som på den första träffen frågade vilka straff han ska använda då hans barn inte lyder. Även om jag lett flera grupper blev jag lite paff och visste inte riktigt vad jag skulle svara.  Efter att träffen var avslutad funderade jag länge på pappan och undrade om han skulle ställa samma fråga efter att han deltagit i kursens alla tolv träffar.

När kursen var slut fick alla berätta vad de kunde ta med sig till vardagen. När det var pappans tur svarade han: ”Det är lite konstigt, men jag trodde jag skulle lära mig hur jag straffar mina barn, men jag har istället lärt mig att leka och vara tillsammans med dem, uppmuntra dem och berömma. Jag behöver inga straff.”

Det svaret gav mig gåshud på armarna och jag log. Att få se föräldrar hitta nya sätt att vara tillsammans med sina barn och bemöta dem är ganska härligt.

Föräldrar får möjlighet att stanna upp

Alla föräldrar blir arga ibland, skriker, hotar och säger sådant som de sedan ångrar. Det är inte så farligt, så länge man som förälder är medveten om att sitt beteende och man själv vet hur man kan rätta till det som hänt.

Föräldrar som söker till De otroliga åren - gruppen kan vara osäkra på om de gör rätt. Det kan vara mycket skrik i hemmet eller också har de hamnat in i en spiral där alla bara är på dåligt humör hela tiden.

Det jag brukar säga till föräldrar som anmäler sig till kursen att det inte är någon kärnfysik vi kommer att gå igenom. Det är enkla små grejer som många redan känner till.

Vad är det då som får deltagarna att efter avslutad grupp få en förändring till stånd där hemma? Varför är det inte lika mycket skrik längre? Varför är alla på bättre humör? Varför känner föräldrarna sig mer självsäkra i sitt föräldraskap?  

Jag tror att det beror på att föräldrarna får möjligheten stanna upp, de får fundera över sig själv och sitt agerande. De får öva på olika saker hemma: att ge beröm, att bara vara tillsammans med sitt barn. De får också stöd av andra föräldrar, de märker att de inte är ensamma och att det är helt okej att ibland göra fel. De vågar hålla fast vid sina gränser trots att någon annan kan tycka att det inte passar in. De har blivit påminda om att ta hand om sig själv och ladda sina batterier.

Stärkt föräldraskap

En annan mamma berättade hur stressad hon var då hon skulle handla med barnen. Hon kände att det var jobbigt då barnen började skrika, hon hade inte något problem med skrikandet i sig, men hon var spänd och oroade sig för vad de andra i butiken skulle tänka om henne och hennes barn.

Efter kursen tänkte mamman så här: ”Det är inga problem att handla mer. Om barnen skriker gör det inget, jag vet ju hur jag ska handskas med det och vad någon annan tänker bryr jag mig inte längre om”.

Hurra, tänkte jag då, en till förälder som förstår hur bra hen är!


Barnavårdsföreningen stöder föräldrar för en bättre vardag och mindre bråk - också online! 

Här hittar du vår kalender med höstens stödgrupper och kurser

Bild: Shutterstock

 
Eva Söderlund
Sakkunnig inom barn- och familjearbete | Lapsiperhetyön asiantuntija
+358505642920
BF i skolan i Nyland
Söndrigt hjärta

Blogg: Brev från en separation

"Det är absolut ingen skam att söka hjälp, snarare en smart investering för framtiden och förhoppningsvis ett nytt, bättre liv", skriver en mamma som gått igenom en separation i vår blogg. Läs mera »
Anne Nickström

”Nu vet jag att jag inte kan berömma mitt barn för mycket”

Vi deltar i SOSTE:s kampanj Tur att det finns nån. Under kampanjen visar vi hur viktigt vår arbete är för barn, unga och familjer. Läs blogginlägget om Pia och Mikael, som fick en lättare vardag och ett stärkt föräldraskap efter att ha deltagit i Familjeskolan POP på Barnavårdsföreningen. Läs mera »
Sanna Karlsson

”Nyt tiedän, ettei lasta voi kehua liikaa”

Osallistumme SOSTE:n kampanjaan Onneksi on joku. Kampanjan aikana näytämme kuinka tärkeää työmme on lapsille, nuorille ja perheille. Pia ja Mikael osallistuivat Barnavårdsföreningenin Perhekoulu POP:iin. Blogissa he kertovat omien vanhemmuustaitojen vahvistuneen ja arjen helpottuneen Perhekoulun myötä.Läs mera »
Silve Serenius-Sirve
Man som tittar ut över ett öppet hav

Pappablogg: Skilsmässan lade sina spår

"En skilsmässa är minst sagt en förändring, inte bara för mig som man och pappa till två härliga barn, utan för hela den splittrade familjen, släkten och vännerna. Det finns ingen återvändo, men livet går vidare", skriver en pappa som deltagit i vår skilsmässogrupp i vår blogg. Läs mera »
Pia Graniittiaho

Blogg: Min dotter var ensam – sen hittade hon Tjejvillan

”Jag såg på dig och hoppades så mycket att det kunde vara ett ställe för dig. Ett ställe där du fick vara dig själv, där du fick känna dig välkommen och accepterad, där du kanske kunde få någon vän. Och jag bestämde mig för att ge Tjejvillan, stället jag aldrig hört om, en chans.” Läs det berörande blogginlägget skriven av en förälder. Läs mera »
Pia Graniittiaho