Blogg: Min dotter var ensam – sen hittade hon Tjejvillan

21.08.2020 kl. 14:51
”Jag såg på dig och hoppades så mycket att det kunde vara ett ställe för dig. Ett ställe där du fick vara dig själv, där du fick känna dig välkommen och accepterad, där du kanske kunde få någon vän. Och jag bestämde mig för att ge Tjejvillan, stället jag aldrig hört om, en chans.” Läs det berörande blogginlägget skriven av en förälder.

Du kom hem en dag, ögonen lyste av förväntan, iver och glädje. Du berättade om Tjejvillan. Någon hade under skolans morgonsamling berättat att det hade öppnat ett ställe som hette Tjejvillan och du ville så gärna gå dit.

- Det finns på facebook, mamma. Gå och titta! sa du. 

Jag såg på dig och hoppades så mycket att det kunde vara ett ställe för dig. Ett ställe där du fick vara dig själv, där du fick känna dig välkommen och accepterad, där du kanske kunde få någon vän.

Men jag tvekade.

Tänk om du bara skulle bli besviken, tänk om du skulle känna dig ensam där. Utanför. Annorlunda.

Så tittade jag på dig på nytt, såg din längtan, såg din förhoppning. Och jag bestämde mig för att ge Tjejvillan, stället jag aldrig hört om, en chans. Vi fick tillsammans plocka upp skärvorna senare om det behövdes, tillsammans limma ihop och linda om.

Jag ringde ledarna på Tjejvillan och berättade lite om dig. Berättade om dina utmaningar och styrkor, om dina rädslor och glädjeämnen. Och frågade om de kunde tänka sig att ta emot dig, om du möjligen skulle passa in där. Och de svarade att de med glädje tar emot dig!

Med spänning och förväntan for du dit, ditt mjukisdjur hade du för säkerhets skull tagit med dig. Med lika stor spänning men med lite mindre förväntan följde jag dig in. Du kramade om mig och fortsatte ensam in i rummet där det redan fanns andra ivriga flickor. Och jag kände hur en tyngd föll från mitt hjärta, då jag såg med vilken värme varenda en flicka blev välkomnad och mottagen. Plötsligt kunde jag andas igen. Jag kände att här fanns vuxna som kunde ta barn och tonåringar, som såg dem som värdefulla individer. Vuxna, som på riktigt brydde sig om att alla som kom dit hade det bra.

Det har gått några år, nya flickor har kommit, en del har gått vidare till andra intressen, men många är fortfarande kvar. Du är inte längre spänd när du går dit, inte jag heller. Du har fått vänner, du är accepterad, du är en del av gänget. Du är fullkomligt trygg med varenda en vuxen och varenda en flicka. Du har lärt dig att lösa konflikter om de uppstår, du har lärt dig att lita på att de vuxna alltid finns där. Vuxna som ser och lyssnar, vuxna som skojar, som tröstar, som uppmuntrar och som bryr sig. Vuxna som förstår att barn behöver trygghet och omsorg för att våga vara sig själva, för att kunna slå ut i blom och skapa vänskapsrelationer med andra barn.

Och du trivs! Ivern, glädjen och förväntan som lyste i dina ögon den dag du första gången kom hem och berättade om Tjejvillan finns kvar, men dessutom lyser du av ett nyvunnet självförtroende och en starkare självkänsla. Du hör till Tjejvillan, du är en av dem!

- Förälder 


Läs mera om Tjejvillan - en trygg plats för alla som identifierar sig som flicka

Nyhet: Tjejvillan öppnar nytt i Sibbo och Kyrkslätt

Vi deltar i SOSTE:s kampanj Onneksi on joku - Tur att det finns nån. Under kampanjen visar vi värdet av vårt arbete för barn, unga och familjer. Läs vårt ställningstagande här! 

 
Pia Graniittiaho
Enhetschef | Yksikönjohtaja
+358451394034
Söndrigt hjärta

Blogg: Brev från en separation

"Det är absolut ingen skam att söka hjälp, snarare en smart investering för framtiden och förhoppningsvis ett nytt, bättre liv", skriver en mamma som gått igenom en separation i vår blogg. Läs mera »
Anne Nickström

”Nu vet jag att jag inte kan berömma mitt barn för mycket”

Vi deltar i SOSTE:s kampanj Tur att det finns nån. Under kampanjen visar vi hur viktigt vår arbete är för barn, unga och familjer. Läs blogginlägget om Pia och Mikael, som fick en lättare vardag och ett stärkt föräldraskap efter att ha deltagit i Familjeskolan POP på Barnavårdsföreningen. Läs mera »
Sanna Karlsson

”Nyt tiedän, ettei lasta voi kehua liikaa”

Osallistumme SOSTE:n kampanjaan Onneksi on joku. Kampanjan aikana näytämme kuinka tärkeää työmme on lapsille, nuorille ja perheille. Pia ja Mikael osallistuivat Barnavårdsföreningenin Perhekoulu POP:iin. Blogissa he kertovat omien vanhemmuustaitojen vahvistuneen ja arjen helpottuneen Perhekoulun myötä.Läs mera »
Silve Serenius-Sirve
Man som tittar ut över ett öppet hav

Pappablogg: Skilsmässan lade sina spår

"En skilsmässa är minst sagt en förändring, inte bara för mig som man och pappa till två härliga barn, utan för hela den splittrade familjen, släkten och vännerna. Det finns ingen återvändo, men livet går vidare", skriver en pappa som deltagit i vår skilsmässogrupp i vår blogg. Läs mera »
Pia Graniittiaho