Klimatångest: ”Mamma hjälp, Australien brinner!”

02.03.2020 kl. 13:48
"Klimatångest drabbar inte bara unga, den drabbar människor i alla åldrar. Klimatångest kan sträcka sig på en skala från att känna oro ibland till att bli handlingsförlamad. Vårt ansvar som vuxna är att hjälpa unga att inte bli förlamade utan behålla en positiv syn på framtiden, men ändå ha en medvetenhet om att de kan göra något för miljön som känns betydelsefullt", skriver Petra Willamo i vår blogg.

Min tonårsdotter springer in i köket fylld av rädsla och vädjar till mig:

- Mamma, Australien brinner! Om tjugo år kan vi inte leva här längre!

Visst har jag läst nyheterna, om bränderna - först i Amazonas, sedan i Australien - om den akuta krissituationen och förlusten för vår planet. Men det värsta är att känna hopplöshet över att inte kunna trösta mitt eget barn. Vad kan jag säga åt min tonåring som upplever att hennes egen framtid står på spel? Hur kan jag trösta henne, då jag inte kan lova att allting kommer att bli bra?

Klimatångest drabbar inte bara unga

Klimatångest drabbar inte bara unga, den drabbar människor i alla åldrar. 25 procent av finländarna upplever klimatångest, visar en rapport från Sitra.

Bland unga är siffran högre: 67 procent av de unga känner otrygghet på grund av klimatförändringen. Siffran har stigit - år 2008 var svarade 50 procent av ungdomarna att de lider av klimatångest.

Men vad är då klimatångest?

Klimatångest är reaktion på ett hot i omgivningen.

- Det är en naturlig och helt förståelig reaktion på det miljöhot som vår planet står inför, säger Kristian Wahlbeck, utvecklingsdirektör på Psykisk hälsa i Finland i en artikel på Svenska Yle

Klimatångest kan sträcka sig på en skala från att känna oro ibland till att bli helt handlingsförlamad.

För att jag som förälder ska kunna bemöta mitt barns känslor och oro, bör jag först fråga mig själv: Vad har jag själv för känslor kring klimathotet? Hur uttrycker jag mig kring frågan? Klarar jag av att lyssna till mitt barn?

Därefter är det viktigt att ta reda på var den unga befinner sig på skalan. Hurudana känslor väcker klimatfrågan? Sorg, vrede, hopp, hopplöshet, frustration? Tänker den unga på frågan ibland eller ofta? Stör tankarna nattsömnen? Om barnet lider av klimatångest, kan vi föräldrar genom att lyssna och diskutera hjälpa barnet komma över de svåra tankarna. Om ångesten är allt för svår finns det hjälp att få.

Unga känner att de bär ansvaret

I klimatdebatten ligger mycket av ansvaret på individen. Ska jag känna skam över min flygsemester? Får jag äta kött? Köra bil? I de ungas värld tenderar saker vara mera svartvita än i vår vuxnas. Och inte utan orsak – hjärnan är fullt utvecklad först vid 25 års åldern, då klarar vi av att se flera nyanser.

Vi föräldrar borde lyfta ansvaret från tonåringens axlar till en mera samhällelig nivå. De unga ska inte behöva känna att det hänger på hen - klimatkrisen är inte på de ungas ansvar. Det är viktigt att känna att barnet får vara med och påverka, men att hen inte är ensam. Och påverka kan man göra på många olika sätt: till exempel börja hemma.

Genom att låta tonåringen påverka sina livsval kan vi lindra klimatångesten. Lyssna på tonåringen – vad önskar hen själv? Hur kan familjen leva på ett mera hållbart sätt? Vad äter familjen? Ska vi satsa på en resa till Thailand eller åka tåg till Lappland i vinter i stället?

Vår viktigaste uppgift som förälder är att skapa en positiv syn på framtiden, men ändå behålla en medvetenhet om att de unga kan göra något för miljön som känns betydelsefullt. Genom att ge tonåringen möjlighet att påverka, skapar vi tilltro till den ungas framtid.

Nytt för oss alla

Som förälder kan det hända att man är van vid att ha facit på hand och kunna ge svar på det mesta. Klimathotet är ändå något nytt för oss alla – för barnen men likaså för oss vuxna. Det handlar om komplexa frågor som inte har entydiga svar och därför kan hela frågan vara svår att greppa. Det kan också kännas lättare att undvika hela frågan och bara blunda.

Om vi vuxna blundar för klimathotet förnekar vi ungas möjlighet till en likvärdig framtid som vi själva en gång hade. Men genom att lyssna på de unga, ta deras oro på allvar, låta dem ha inflytande i sin egen vardag, lättar vi på deras mående och gör samtidigt en tjänst för miljön. Istället för att blunda för tonåringens känslor kan vi ta inspiration av dessa eldsjälar – sprida hopp och dra vårt eget strå till stacken.

Att vara förälder betyder inte alltid att man vet bäst, det kan också handla om att våga förhålla sig till att inte ha alla svar.  


Läs mer om vårt stöd till dig med tonåring

Chat nuorten vanhemmille (suomeksi) - Chatissamme voit kysellä kaikesta, mikä mietityttää teinin vanhempana. Maaliskuun alusta Barnavårdsföreningenin asiantuntijat vastaavat kysymyksiin ja keskustelevat torstaisin kello 19-20.

Bild: unsplash.com

 
Petra Willamo
Organisationschef | Järjestöpäällikkö
+358407362747
Petra leder och utvecklar vårt bidragsfinansierade arbete med barn och familjer | Petra johtaa ja kehittää avustusrahoitteista työtämme lasten ja perheiden kanssa.
Iloinen lapsi juoksee ulkona

Bonusäiti – yhtä oikeaa tapaa ei ole

Siinä missä biologinen vanhemmuus useimmiten tapahtuu kuin itsestään ja vanhemmuuteen kasvaa pikkuhiljaa, voi bonusäitinä huomata yhdellä ovenavauksella elämäänsä kuuluvan puolison myötä myös lapsia. Eikä vain lapsia vaan myös liuta muita henkilöitä, joilla kaikilla on omat odotuksensa siitä, miten bonusvanhempana pitäisi toimia. Lue bonusäidin kirjoittama positiivinen ja uskoa tulevaisuuteen herättävä blogiteksti uusperheen arjesta. Läs mera »
Pia Graniittiaho

Blogg: Sommaren som nästan inhiberades

”Skolan är över efter en märklig termin och ett långt sommarlov har börjat. Den här sommaren kommer att bli annorlunda för de flesta. Vad ska familjen göra hela långa sommaren och hur blir alla nöjda och glada när allt är avbokat?” Läs hela sommarbloggen skriven av Pia Granittiaho.Läs mera »
Pia Graniittiaho

Blogg: Parförhållande på undantagstillstånd

”För den som lever i en parrelation har våren 2020 högst antagligt medfört många insikter om parrelationen och en själv. Då två personer med olika temperament och behov lever tätt inpå varandra kommer de varandra väldigt nära - på gott och ont”, skriver Christina Holm i vår blogg. Läs mera »
Christina Holm

Blogg: Brev från en mamma till tonåringar

”Jag insåg att jag pratade alldeles för mycket om regler, istället för att lyssna in mina tonåriga döttrar. Redan efter några veckor kände jag mig stärkt i mitt föräldraskap.” Läs bloggen skriven av en förälder som gått nätkursen Föräldrawebben! Läs mera »
Maria Ostrow

Voiko lapsellani olla ADHD?

"Arki takkuaa - lapsi unohtelee, hänen on vaikea noudattaa ohjeita tai hän joutuu toistuvasti riitoihin muiden kanssa. Asioita sattuu ja tapahtuu, tekemiset kasautuvat ja koetaan epäonnistumista. Lapsi saattaa menettää malttinsa pienistäkin asioista tai reagoi tapahtuneeseen nähden todella voimakkaasti. Miten sitten tietää onko lapsella ADHD?" Lue psykologi Silve Serenius-Sirven kirjoittama teksti aiheesta. Läs mera »
Silve Serenius-Sirve