Vi styr mot ett barnvänligare samhälle

27.01.2020 kl. 09:00
"Barnkonventionen fyllde trettio år, men vad händer nu? Bakom konventionen ligger många år av jobb; starka krafter och eldsjälar har bidragit till den utveckling vi kan se i dag. Trots många framsteg och framgångar återstår ännu mycket arbete", skriver vår verksamhetsledare Pia Sundell i sin bloggtext.

FN:s konvention om barnets rättigheter fyllde 30 år den 20 november 2019 och även Barnavårdsföreningen uppmärksammande bemärkelseåret stort. Kampanjen Respektera barnets rättigheter – alla dagar om året utmanade beslutsfattare att under kommande år se till barnets rättigheter. Kampanjen riktade sig också till vuxna i barnens omgivning samt oss som bemöter barn i vårt arbete.

Bakom barnkonventionen ligger många år av jobb; starka krafter och eldsjälar har bidragit till den utveckling vi kan se i dag. Trots många framsteg och framgångar återstår ännu mycket arbete.

Barnkonventionen saknar miljörättigheter

Barnkonventionen är väldigt omfattande och gäller alla världens barn, men i dag kan vi konstatera att den saknar en skrivelse om miljörättigheter. Forskning visar att fastän ungdomar förhåller sig optimistiskt till sin egen och Finlands framtid, har oron för hela världens tillstånd ökat. Klimatet utgör en stor oro för många unga.

Barnkonventionen omformades innan miljöfrågorna hade samma genomslag som de har i dag, därför vore det dags att uppdatera konventionen på den här punkten.

Många framgångar år 2019

År i 2019 var ett turbulent år i vårt samhälle. Barnavårdsföreningens verksamhet påverkades bland annat av att social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen inte genomfördes som planerat och av att en ny regering tog upp frågorna till ny behandling.

Trots prövningar kan jag ändå konstatera att Barnavårdsföreningen nått flera framgångar under året.

Tack vare understöd och donationer har Barnavårdsföreningen kunnat växa. År 2019 utvidgade vi vår verksamhet till skolorna i svenska Österbotten, samt vår eftermiddagsverksamhet i Helsingfors. I år kommer vi att fortsätta utvidga vår verksamhet – Tjejvillan öppnar i Kyrkslätt och Sibbo i början av 2020 tack vare ett bidrag som vi mottagit från försäkringsbolaget LokalTapiola Nyland och STEA. Betydelsefullt i år var att vi mottog två omfattande donationer från privatpersoner.

Ett nytt år med fokus på barnets bästa

Barnavårdsföreningen har en viktig roll som Finlands äldsta och enda svenskspråkiga barnskyddsorganisation, att jobba för ett barnvänligare samhälle. Det gör vi genom att utveckla vår verksamhet och genom ett målmedvetet påverkansarbete med barnkonventionen som vårt rättesnöre. 

Som finländare kan vi vara stolta över att Finland placerar sig högt i internationella jämförelser. Det innebär ändå inte att vi kan slå oss till ro och vara nöjda med det vi uppnått.

(För att uppnå ett barnvänligare samhälle behöver vi samarbeta med aktörer runtomkring oss.) Låt oss tillsammans fortsätta jobba för att barnets rättigheter respekteras – alla dagar om året.

Pia Sundell
Pia Sundell
Verksamhetsledare | Toiminnanjohtaja
+358405019105
Pia leder det operativa arbetet på Barnavårdsföreningen. Hon är också bl.a. vice ordförande för Centralförbundet för Barnskydd | Pia johtaa BF:n operatiivista työtä. Hän on myös mm. Lastensuojelun Keskusliiton varapuheenjohtaja.

Stärk det goda i klassen

”Vi behöver alla en motvikt till vår kritiska inre röst som säger ’du kan inte’ eller ’typiskt dig, nu gjorde du bort dig igen’. Att få höra sina klasskompisar lyfta fram ens goda sidor kan fungera stärkande”, skriver Christina Holm, sakkunnig inom ungdoms- och skolverksamhet i sin bloggtext.Läs mera »
Christina Holm

Vi på eftis lär barnen att bli bättre kompisar

Bättre kompisrelationer och ökad trivsel är målet med programmet Vi på eftis. Alla barn på Barnavårdsföreningens eftisar får vara med och lära sig viktiga kunskaper för att alla ska trivas bättre.Läs mera »
Isabella Franck

Kohti lapsiystävällisempää yhteiskuntaa

”Lapsen oikeuksien sopimus täytti 30 vuotta, mitä nyt tapahtuu? Lapsen oikeuksien sopimuksen takana on vuosien työ, mutta paljon tehtävää on vielä jäljellä”, toiminnanjohtajamme Pia Sundell kirjoittaa blogissaan. Läs mera »
Pia Sundell

Aistiherkkyys: Mistä kenkä puristaa, kun lapsi kiukkuaa?

"Pukeutumistilanteessa lapsi raivoaa, kun sukat ovat huonosti ja vaatteiden laput hankaa. Isossa ihmisjoukossa toinen lapsi muuttuu levottomaksi ja toiminta tilanteeseen sopimattomaksi. Kolmannelle ruokailutilanteet ovat vaikeita, hän yökkäilee ja on tarkka siitä, millainen koostumus ruoassa on, muuten hän ei syö. Kuulostaako tutulta?" Lue Tiina Ruoho-Petterssonin kirjoittama blogiteksti aistiherkistä lapsista. Läs mera »
Tiina Ruoho-Pettersson