man och kvinna sitter på trappa

Kunde saker och ting ha slutat annorlunda och andra frågor kring en skilsmässa

05.12.2019 kl. 00:00
"Är barnets liv förstört nu? Hur hamnade vi här? Svaren på frågorna mitt i en separation är inte lätta att hitta, men det kan vara till tröst att höra att saker och ting oftast faller på plats med tiden." Läs hela blogginlägget skrivet av Anne Bjaerre, sakkunnig inom barn- och familjearbete.

En skilsmässa innebär en villervalla av känslor och förändringar. Det kan handla om känslor av bitterhet, ilska, sorg och hjälplöshet. Under de 17 år jag jobbat med familjer som upplevt skilsmässa har jag lärt mig att lyssna till hur föräldrarna förmår se och tillgodose barnens behov.

Från ensamvårdnad till gemensam vårdnad

Under årens lopp har det skett många förändringar. Från att det oftast varit mamman som haft vårdnaden om barnet är nu gemensam vårdnad och växelvis boende hos båda föräldrarna allt vanligare.

Ett mera jämställt föräldraskap är en fin förändring som möjliggör att barnet kan behålla en nära kontakt med båda föräldrarna, också efter en skilsmässa. Samtidigt är det också en förändring som kräver mera samarbete mellan föräldrarna. Att barnet bor växelvis förutsätter att föräldrarna ser till att bytet mellan hemmen sker så lugnt som möjligt och att kommunikationen sker utan större dramatik. Men fram för allt bär föräldrarna ett ansvar över att stämningen vid bytestillfället är god. 

Se och skydda barnet

Mitt i en separation kan det vara svårt att tänka på barnets upplevelser, känslor och behov. Det kan vara svårt att låta bli att överföra sina egna starka känslor på barnet. Men som förälder kan och ska man stödja och skydda barnen från vuxnas konflikter.

Föräldrarnas skilsmässa är en omvälvande sak - också för barnet. Familjerättsliga konflikter skadar barnet, men även skilsmässor där det förekommer långt utdragna gräl mellan förädlarna är barnets uppväxt och utveckling i fara. Ofta vill föräldrar sitt barns bästa, men kan behöva redskap i den nya livssituationen.

Hur kan man sökta en skilsmässa väl?

I en välskött skilsmässa sätter man föräldraskapet i främsta rum, också då man själv bågnar under alla känslor. Det betyder att man ser till att barnet känner sig tryggt - att barnet kan lita på att man som förälder tar hand om allt som berör barnets liv också i fortsättningen.

Barnet ska få älska och bli älskad av båda sina föräldrar, oberoende vad föräldrarna känner för varandra. Det betyder att föräldrarna stödjer varandra i att vara goda föräldrar också efter skilsmässan, oberoende av hur ont den gör.

Att se barnet vi skilsmässa betyder ändå inte att man som förälder inte får ha känslor av olika slag. Det betyder inte att man ständigt måste visa upp ett glatt ansikte inför barnen eller att man inte får visa sin egen sorg. Men det betyder att man hela tiden ska komma ihåg att ett barn är ett barn. Som förälder har man ansvar över att ta hand om sig själv och förmedla sina upplevelser till barnet på ett sätt som inte blir överväldigande.

En av de viktigaste sakerna - och ofta en av de svåraste - är att komma ihåg är att inte tala illa om den andra föräldern inför barnet. Det är bra att hela tiden minnas att ett barn har sin alldeles egna relation till den andra föräldern. Den relationen är inte den samma, som de vuxnas förhållande till varandra.

Synen på skilsmässa i förändring

Under mina år på Barnavårdsföreningen har jag märkt att kulturen kring skilsmässor förändrats.

Precis som vi lärt oss använda cykelhjälm och äta mera miljövänligt, kan vi också lära oss nya saker kring en skilsmässa. Som föräldrar kan vi lära oss att ett gott samarbete borgar för en trygg barndom. Vi kan lära oss att hålla god ton då vi kommunicerar med varandra. Ett mera jämställt föräldraskap innebär att kontakten mellan föräldrarna kommer att vara en del av barnets vardag under många års tid.

Under mina många år i arbetslivet har jag haft äran att se till barnen och deras bästa och det vill jag fortsätta att göra också som pensionär. Vi kan lära oss att se barnet, också i en skilsmässa.

- Anne Bjaerre


Chatta om skilsmässa, tisdagar kl. 10-12 >>>

Vår nästa stödgrupp för separerade föräldrar startar 21.1. Anmäl dig här >>>

Vi erbjuder stödsamtal för par som vill lösa kriser i sitt förhållande>>>

 

Lästips: Ett fredat rum, Rädda barnen (2017)

 

 
Pia Graniittiaho
Enhetschef | Yksikönjohtaja
+358451394034

Pappablogg: 6 saker jag lärt mig av min skilsmässa

"Jag hoppas kunna så ett litet positivt frö i den mörka skilsmässotiden. Här kommer några råd och tips till dem som känner frustration och mörker i sin skilsmässa just nu", skriver en pappa i vår blogg. Läs mera »
Pia Graniittiaho
Iloinen lapsi juoksee ulkona

Bonusäiti – yhtä oikeaa tapaa ei ole

Siinä missä biologinen vanhemmuus useimmiten tapahtuu kuin itsestään ja vanhemmuuteen kasvaa pikkuhiljaa, voi bonusäitinä huomata yhdellä ovenavauksella elämäänsä kuuluvan puolison myötä myös lapsia. Eikä vain lapsia vaan myös liuta muita henkilöitä, joilla kaikilla on omat odotuksensa siitä, miten bonusvanhempana pitäisi toimia. Lue bonusäidin kirjoittama positiivinen ja uskoa tulevaisuuteen herättävä blogiteksti uusperheen arjesta. Läs mera »
Pia Graniittiaho

Blogg: Sommaren som nästan inhiberades

”Skolan är över efter en märklig termin och ett långt sommarlov har börjat. Den här sommaren kommer att bli annorlunda för de flesta. Vad ska familjen göra hela långa sommaren och hur blir alla nöjda och glada när allt är avbokat?” Läs hela sommarbloggen skriven av Pia Granittiaho.Läs mera »
Pia Graniittiaho

Blogg: Parförhållande på undantagstillstånd

”För den som lever i en parrelation har våren 2020 högst antagligt medfört många insikter om parrelationen och en själv. Då två personer med olika temperament och behov lever tätt inpå varandra kommer de varandra väldigt nära - på gott och ont”, skriver Christina Holm i vår blogg. Läs mera »
Christina Holm

Blogg: Brev från en mamma till tonåringar

”Jag insåg att jag pratade alldeles för mycket om regler, istället för att lyssna in mina tonåriga döttrar. Redan efter några veckor kände jag mig stärkt i mitt föräldraskap.” Läs bloggen skriven av en förälder som gått nätkursen Föräldrawebben! Läs mera »
Maria Ostrow