Varje barn ska skyddas

20.11.2019 kl. 09:39
"Du hör att en vuxen skriker. På andra sidan ditt vardagsrum träffar någon eller något väggen. Du tar några steg närmare grannlägenheten, men du kan ändå inte tyda vad som pågår. Då kommer gråten. Ett barn vars röst tränger sig genom dina tapeter, på din sida om väggen, in i ditt hem. Du känner oron vrida sig i magen, vad ska du göra nu?" Läs hela blogginlägget skrivet av verksamhetsledare Pia Sundell.

Största delen av allt våld sker mellan hemmets fyra väggar, det har du läst. En fjärdedel av offren är barn. Men kanske var det ett misstag? När ska du som granne ingripa?

Enligt den nyaste rapporten från Statistikcentralen var 24,4 % av offren för våldet i hemmen minderåriga. Det totala antalet offer år 2018 hade ökat i förhållande till året innan. Men statistiken berättar inte hela sanningen. En stor del av våldet inom familjerna registreras aldrig, eftersom det sker i hem bakom stängda dörrar. Många av de utsatta döljer sina erfarenheter på grund av rädsla och skam.

När ska man som granne agera?

Alla offer har inte ett vittne utanför familjen, men flera av de utsatta har en granne. Vad ska man göra då man hör att grälet bakom väggen blossar upp? Då man hör att föräldrarna strider och kan ana att ett barn tar skada? När ska man ingripa och hur ska man då gå till väga?

I Sverige verkar den ideella föreningen Huskurage som har som mål att förebygga och förhindra våld i nära relation genom att uppmana grannar att ingripa och agera.

Grundarna bakom Huskurage, Nina och Peter Rung, skriver att både forskning och praktisk erfarenhet visar att utsatta gör motstånd i förhållande till hur mycket hjälp de förväntar sig få från sin omgivning.

Här är de enkla stegen för att hjälpa en utsatt granne.
• ring på dörren och fråga hur det står till
• vid behov, ta hjälp av ytterligare en granne eller en annan vuxen
• ring polisen (vid akuta situationer kontaktas alltid polisen först)

Vi vuxna ska skydda barnen

Barnet på andra sidan väggen har rätt till en trygg barndom. FN:s konvention om barnets rättigheter, eller Barnkonventionen som den ofta kallas, kom till år 1989 för att trygga barnets särskilda behov och intressen. Finland har förbundit sig till att följa Barnkonventionen och det betyder varje barn i vårt land har rätt till skydd, alla dagar om året.

Vad betyder det? Att barn ska skyddas mot alla former av våld, försummelse och utnyttjande som kan skada hälsan och utvecklingen. Fysiskt, men också psykiskt våld är olagligt, en vuxen får inte skrämma eller hota ett barn, kränka eller förlöjliga barnet. Alla barn ska få växa upp och utvecklas i sin egen takt. Ett barn som utsatts för utnyttjande, ska få hjälp i att rehabiliteras.

Föräldrarna eller barnets vårdnadshavare bär huvudansvaret för barnet. Det är ändå viktigt att minnas att konventionen inte endast gäller föräldrar – alla vuxna i ett barns omgivning behövs för en trygg barndom. Barnets rättigheter är nämligen våra vuxnas skyldigheter. Det betyder att alla vuxna bär ansvaret över att barnens rättigheter respekteras och följs.

Varje barn har rätt att skyddas. Barnkonventionen förpliktar oss alla vuxna: släktingar, lärare, socialarbetare, beslutsfattare och grannar. Som granne ska man inte agera som domare eller poliser, men visa omsorg. Som vuxna har vi alltid en skyldighet att ingripa om vi misstänker att ett barn far illa. Ringa på dörren och fråga hur det står till.

 


Bloggen är tidigare publicerad i samband med Finlands nationella våldsobservatoriums kampanj Ljus, inte våld som Barnavårdsföreningen är med i. 

 

Pia Sundell
Pia Sundell
Verksamhetsledare | Toiminnanjohtaja
+358405019105
Pia leder det operativa arbetet på Barnavårdsföreningen. Hon är också bl.a. vice ordförande för Centralförbundet för Barnskydd | Pia johtaa BF:n operatiivista työtä. Hän on myös mm. Lastensuojelun Keskusliiton varapuheenjohtaja.

Blogg: ”Om ni inte är tysta äter vargen opp er ...”

”Alla föräldrar blir arga ibland, skriker och säger sådant som de ångrar. Det är inte så farligt, så länge man är medveten om att sitt beteende och hur man kan rätta till det som hänt. Föräldrar som söker till våra stödgrupper kan känna sig osäkra i sitt föräldraskap eller också vara i en spiral där alla är på dåligt humör hela tiden”, skriver Eva Söderlund i vår blogg. Läs mera »
Eva Söderlund

Pappablogg: 6 saker jag lärt mig av min skilsmässa

"Jag hoppas kunna så ett litet positivt frö i den mörka skilsmässotiden. Här kommer några råd och tips till dem som känner frustration och mörker i sin skilsmässa just nu", skriver en pappa i vår blogg. Läs mera »
Pia Graniittiaho
Iloinen lapsi juoksee ulkona

Bonusäiti – yhtä oikeaa tapaa ei ole

Siinä missä biologinen vanhemmuus useimmiten tapahtuu kuin itsestään ja vanhemmuuteen kasvaa pikkuhiljaa, voi bonusäitinä huomata yhdellä ovenavauksella elämäänsä kuuluvan puolison myötä myös lapsia. Eikä vain lapsia vaan myös liuta muita henkilöitä, joilla kaikilla on omat odotuksensa siitä, miten bonusvanhempana pitäisi toimia. Lue bonusäidin kirjoittama positiivinen ja uskoa tulevaisuuteen herättävä blogiteksti uusperheen arjesta. Läs mera »
Pia Graniittiaho

Blogg: Sommaren som nästan inhiberades

”Skolan är över efter en märklig termin och ett långt sommarlov har börjat. Den här sommaren kommer att bli annorlunda för de flesta. Vad ska familjen göra hela långa sommaren och hur blir alla nöjda och glada när allt är avbokat?” Läs hela sommarbloggen skriven av Pia Granittiaho.Läs mera »
Pia Graniittiaho

Blogg: Parförhållande på undantagstillstånd

”För den som lever i en parrelation har våren 2020 högst antagligt medfört många insikter om parrelationen och en själv. Då två personer med olika temperament och behov lever tätt inpå varandra kommer de varandra väldigt nära - på gott och ont”, skriver Christina Holm i vår blogg. Läs mera »
Christina Holm