Hoppa till innehåll
menu
Blogg

Hur ser du på din elev?

Barn vill bete sig väl, de gör så gott de kan – det är en bra grundregel att hålla i minnet.

Text:
Maria Ostrow
Hur ser du på din elev? -artikelms bild

En del elever klarar bra att uppfylla lärarens eller skolpersonalens förväntningar, medan andra inte har samma färdigheter. Oberoende av sina färdigheter är alla elever lika värdefulla och ska bemötas med vänlighet och respekt.

För oss alla som jobbar i skolor kan det vara nyttigt att fundera på vilka förväntningar vi har och vad som triggar eller provocerar oss. Det ger oss en möjlighet att inverka på hur vi reagerar.

Hur bemöter jag mina elever?

Tänk dig att en elev kommer för sent in i klassrummet, kastar väskan i ett hörn, sätter sig längs bak i klassen och lyfter fötterna på bordet. Sedan börjar eleven högljutt prata med kompisen som sitter bredvid.

Ibland kan vi gissa oss till vad som orsakar en elevs beteende och ibland kanske vi inte alls vet som ligger bakom.

Hur ser elevens värld ut utanför klassrummet? Hur ser hemmet och familjen ut? Hurudana är elevens tidigare erfarenheter av skolan? Elevens personlighet eller genetik spelar också in – vad bär eleven med sig i sin ryggsäck? Har det hänt något speciellt under rasten?

Hur jag som vuxen reagerar på elevens beteende inverkar på hur situationen och lektionen fortskrider.  Situationen kan bli jobbig på grund av min egen reaktion: mina tolkningar, tidigare erfarenheter och mitt eget mående.

Hur skulle det vara att bemöta den försenade eleven till exempel så här:

“Vad roligt att du är här, låter som du har något intressant som du vill dela med dig, du får gärna berätta mera i ett senare skede.”

Behåll lugnet

Var lugn, låt dig inte provoceras – visst låter det bra, men hur gör man då?

Här är några punkter som kan vara till stöd i klassen:

  • Beröm! Beröm vardagligt beteende, beröm försök. Var konkret: använd inte bara ord som duktigt eller bra. Förklara exakt vad det är du berömmer.
  • Om största delen av det eleven får höra är negativ feedback, kan det vara svårt att ta till sig det positiva. Om eleven i sin tur får höra mycket positiv feedback, kan det fungera som motivation till att göra det som vi vuxna förväntar oss.
  • Var realistisk. Fundera på vad eleven i fråga klarar av. Tänk inte: alla nio-åringar borde kunna det här. Alla elever är olika.
  • Var klar och tydlig med vad som förväntas av eleverna. Ät ordentligt - vad menas med det? Lugna ner dig - vad betyder det i praktiken?
  • Ge direkta, tydliga anvisningar. I stället för att fråga: kan du städa undan, säg: var snäll och städa undan, tack.
  • Använd startkommandon: sitt på stolen, gå lugnt, tala med innerösten.
  • Belöningar kan med fördel användas vid behov. Till exempel då eleven har gjort uppgiften, får hen läsa i pulpetboken. Eller då klassen jobbat en halv timme, belönas eleverna med en kvart fri samvaro.
  • Tacka och uppmuntra. För att barns känsloliv ska utvecklas och bli balanserat, är erfarenheter av att lyckas mycket viktiga.

Reflektera över atmosfären bland personalen

Det kan vara bra att reflektera över atmosfären i personalrummet – hurudan atmosfär har ni? Talar ni positivt om eleverna? Finns det tid och utrymme för reflektion?

Stöd och hjälp varandra – kolla om andra i personalen har liknande erfarenheter som du, vad har fungerat? Det är också viktigt att fundera också på sitt eget välmående. Hur mår jag? Är jag utvilad? Hur kan jag sköta om min egen hälsa och mitt välmående?

Det kan låta som en självklarhet och enkelt, men vi gör ofta ett bättre jobb om vi trivs och mår bra.

Vi stödjer barns och ungdomars sociala och emotionella välbefinnande från förskola till andra stadiet.

Läs mer om vad vi kan erbjuda dig som jobbar i skolan
Maria Ostrow

Skribent

Maria Ostrow

Maria ansvarar för föreningens arbete med barn och unga. Hon leder vårt skolarbete och Tjejvillan.

+358 40 061 8453
Tillbaka upp