Lärare i klassen

Hur ser du på din elev?

25.10.2019 kl. 14:20
"Vi som jobbar i skolor kan ha förväntningar på hur elever ska bete sig och hur klassen ska fungera. Efter många år av arbete i skolor har jag märkt att det är lätt hänt att våra förväntningar inte alltid stämmer överens med det vi möter i klassen – det är nödvändigtvis inte sämre eller bättre, utan kanske annorlunda än vi tänkt oss." Läs bloggtexten skriven av Maria Ostrow, sakkunnig inom barn- och familjearbete.


Barn vill bete sig väl, de gör så gott de kan – det är en bra grundregel att hålla i minnet.

En del elever klarar bra att uppfylla lärarens eller skolpersonalens förväntningar, medan andra inte har samma färdigheter. Oberoende av sina färdigheter är alla elever lika värdefulla och ska bemötas med vänlighet och respekt.

För oss alla som jobbar i skolor kan det vara nyttigt att fundera på vilka förväntningar vi har och vad som triggar eller provocerar oss. Det ger oss en möjlighet att inverka på hur vi reagerar.


Hur bemöter jag mina elever?

Tänk dig att en elev kommer för sent in i klassrummet, kastar väskan i ett hörn, sätter sig längs bak i klassen och lyfter fötterna på bordet. Sedan börjar eleven högljutt prata med kompisen som sitter bredvid.

Ibland kan vi gissa oss till vad som orsakar en elevs beteende och ibland kanske vi inte alls vet som ligger bakom.

Hur ser elevens värld ut utanför klassrummet? Hur ser hemmet och familjen ut? Hurudana är elevens tidigare erfarenheter av skolan? Elevens personlighet eller genetik spelar också in - vad bär eleven med sig i sin ryggsäck? Har det hänt något speciellt under rasten?

Hur jag som vuxen reagerar på elevens beteende inverkar på hur situationen och lektionen fortskrider.  Situationen kan bli jobbig på grund av min egen reaktion: mina tolkningar, tidigare erfarenheter och mitt eget mående.

Hur skulle det vara att bemöta den försenade eleven till exempel så här:

“Vad roligt att du är här, låter som du har något intressant som du vill dela med dig, du får gärna berätta mera i ett senare skede.”

Behåll lugnet

Var lugn, låt dig inte provoceras – visst låter det bra, men hur gör man då?

Här är några punkter som kan vara till stöd i klassen:

  • Beröm! Beröm vardagligt beteende, beröm försök. Var konkret: använd inte bara ord som duktigt eller bra. Förklara exakt vad det är du berömmer.
  • Om största delen av det eleven får höra är negativ feedback, kan det vara svårt att ta till sig det positiva. Om eleven i sin tur får höra mycket positiv feedback, kan det fungera som motivation till att göra det som vi vuxna förväntar oss.
  • Var realistisk. Fundera på vad eleven i fråga klarar av. Tänk inte: alla nio-åringar borde kunna det här. Alla elever är olika.  
  • Var klar och tydlig med vad som förväntas av eleverna. Ät ordentligt - vad menas med det? Lugna ner dig - vad betyder det i praktiken?
  • Ge direkta, tydliga anvisningar. I stället för att fråga: kan du städa undan, säg: var snäll och städa undan, tack.
  • Använd startkommandon: sitt på stolen, gå lugnt, tala med innerösten.
  • Belöningar kan med fördel användas vid behov. Till exempel då eleven har gjort uppgiften, får hen läsa i pulpetboken. Eller då klassen jobbat en halv timme, belönas eleverna med en kvart fri samvaro.
  • Tacka och uppmuntra. För att barns känsloliv ska utvecklas och bli balanserat, är erfarenheter av att lyckas mycket viktiga.

 

Reflektera över atmosfären bland personalen

Det kan vara bra att reflektera över atmosfären i personalrummet - hurudan atmosfär har ni? Talar ni positivt om eleverna? Finns det tid och utrymme för reflektion?

Stöd och hjälp varandra – kolla om andra i personalen har liknande erfarenheter som du, vad har fungerat? Det är också viktigt att fundera också på sitt eget välmående. Hur mår jag? Är jag utvilad? Hur kan jag sköta om min egen hälsa och mitt välmående?

Det kan låta som en självklarhet och enkelt, men vi gör ofta ett bättre jobb om vi trivs och mår bra.


Vill du ha flera tips om ett ökat välbefinnande och en bättre trivsel i klassen?

Ladda ner handboken Vi i klassen kostnadsfritt här!

 
Maria Ostrow
Sakkunnig inom barn- och familjearbete | Lapsiperhetyön asiantuntija
+358400618453

Stärk det goda i klassen

”Vi behöver alla en motvikt till vår kritiska inre röst som säger ’du kan inte’ eller ’typiskt dig, nu gjorde du bort dig igen’. Att få höra sina klasskompisar lyfta fram ens goda sidor kan fungera stärkande”, skriver Christina Holm, sakkunnig inom ungdoms- och skolverksamhet i sin bloggtext.Läs mera »
Christina Holm

Vi på eftis lär barnen att bli bättre kompisar

Bättre kompisrelationer och ökad trivsel är målet med programmet Vi på eftis. Alla barn på Barnavårdsföreningens eftisar får vara med och lära sig viktiga kunskaper för att alla ska trivas bättre.Läs mera »
Isabella Franck

Kohti lapsiystävällisempää yhteiskuntaa

”Lapsen oikeuksien sopimus täytti 30 vuotta, mitä nyt tapahtuu? Lapsen oikeuksien sopimuksen takana on vuosien työ, mutta paljon tehtävää on vielä jäljellä”, toiminnanjohtajamme Pia Sundell kirjoittaa blogissaan. Läs mera »
Pia Sundell

Vi styr mot ett barnvänligare samhälle

"Barnkonventionen fyllde trettio år, men vad händer nu? Bakom konventionen ligger många år av jobb; starka krafter och eldsjälar har bidragit till den utveckling vi kan se i dag. Trots många framsteg och framgångar återstår ännu mycket arbete", skriver vår verksamhetsledare Pia Sundell i sin bloggtext.Läs mera »
Pia Sundell

Aistiherkkyys: Mistä kenkä puristaa, kun lapsi kiukkuaa?

"Pukeutumistilanteessa lapsi raivoaa, kun sukat ovat huonosti ja vaatteiden laput hankaa. Isossa ihmisjoukossa toinen lapsi muuttuu levottomaksi ja toiminta tilanteeseen sopimattomaksi. Kolmannelle ruokailutilanteet ovat vaikeita, hän yökkäilee ja on tarkka siitä, millainen koostumus ruoassa on, muuten hän ei syö. Kuulostaako tutulta?" Lue Tiina Ruoho-Petterssonin kirjoittama blogiteksti aistiherkistä lapsista. Läs mera »
Tiina Ruoho-Pettersson