Flicka som ler

Eftis - en trygg paus i vardagsstressen

23.08.2019 kl. 13:27
“Många barn har det stressigt både i skolan och med en massa hobbyer – och då ska eftis kunna ge dem meningsfull fritid med trygga vuxna”. Så sammanfattar Christina Nymark, ansvariga ledaren på Drumsö eftis, sin tanke om vad Barnavårdsföreningens eftermiddagsverksamhet ska erbjuda.

Många av de yngsta skolbarnen tillbringar lika lång tid på eftis som i skolan och då är det viktigt att erbjuda dem meningsfull verksamhet. Men för Christina Nymark, som ansvarar för eftermiddagsverksamheten på Drumsö, är det viktigt att tiden på eftis inte handlar om prestationer.

“Barnen måste få chilla också. Många har press på ända från morgonen i skolan och sedan på kvällen med olika hobbyer. Man märker att barnen är trötta - de vill inte ha så mycket regler utan de vill få leka fritt”, säger Nymark.

Samtidigt är det viktigt med ledd verksamhet. På Drumsö eftis har måndagarna varit utflyktsdagar när barn och ledare har dragit till skogs. Alla dagar har det ingått minst två timmars utelek.

Drumsö eftis har 52 barn det här läsåret, en blandad grupp med barn från årskurserna 1 och 2. De fyra ledarna och barnen disponerar tre klassrum och en stor aula i ena ändan av skolhuset.

“Gruppen i år har varit en väldigt pysslande grupp. Men inte heller i pysslet har de velat bli ledda. Vi har då till exempel sagt att ni har fem gånger på er att göra en tomte eller en häst.”

Mysfredagar succé

Fredagarna har alla kommit in lite tidigare och så har det varit dags för mysfredag med film och saft och ibland till och med popcorn.

”Det har varit ett verkligt vinnarkoncept och ett bra avslut på veckan. Många är trötta och hängiga på fredagen, men på det här sättet får de lugna ner sig, få en möjlighet till den där lilla vilan.”

På BF:s eftisar får barnen ta fram mobilen bara om de behöver ringa hem. Christina Nymark betonar hur viktigt det är med skärmfri tid bland trygga vuxna.

”Här får de vara barn, här får de leka, här behöver de inte vara så tuffa, de sitter inte bara och spelar utan får springa av sig.”

När hon börjar räkna upp vad allt barnen får syssla med på eftis är det inte någon kort lista.

”När de har varit ute så får de välja vad de vill göra. Pyssel eller fri lek, hockeyspel, sparka med mjuka fotbollar i aulan, spela musik och göra dansföreställningar. I stora klassrummet sitter många och pysslar. Ofta går det så att ett barn börjar med ett projekt och så sprider det sig. I slutet av våren skrev de alla böcker: de ritade, skrev och stansade.”

På Drumsö eftis hade barnen i vår också en filmklubb, där de som ville fick vara med och skriva manus, skådespela och banda in en egen film. Klubben drogs av Rasmus Sumelius med stöd från Svenska Kulturfonden.

Delaktiga föräldrar

Men det är inte bara barnen som eftisledarna behöver lära känna. Viktigt är också att få och upprätthålla en bra kontakt med föräldrarna.

”Vi har försökt ta oss den tiden. En del föräldrar ser man mer sällan om barnen går hem själva, men vi ringer alltid om det är något speciellt, om barnet haft ledsamt, stött sig eller varit stökigt till exempel, och så skickar vi ut månadsbrev till alla.”

Hösten 2018 infördes konceptet Vi på Eftis för första gången, enligt modell från Barnavårdsföreningens populära skolprogram för lågstadierna, Vi i Klassen. Grundtanken är att bygga upp trivseln i eftisgrupperna. Barnen får jobba med teman som sociala färdigheter, samarbete, respekt, känslor och självkänsla tillsammans med en sakkunnig från BF.

”Konceptet är jättebra, hösten ska definitivt börja med Vi på Eftis. Vi går igenom det här med mobbning, hur man visar hänsyn och är respektfull.”

Nymark konstaterar att konceptet säkert kommer att bli bättre år för år när det hittar sin rätta form. Efter skoldagen är barnen ganska mättade på information så det är en utmaning att få dem att orka engagera sig.

"Du är perfekt som du är"

Trots alla aktiviteter, trots allt barnen får syssla med så har Christina Nymark en mycket klar bild av vad som är eftisledarens allra viktigaste roll:

”Att vara en trygg vuxen att ty sig till i precis allt, någon som barnen vill komma till för att de litar på en. Barn kan ha andra vuxna, inte bara föräldrar eller släktingar, som är viktiga i deras liv och som gör en skillnad för dem.

Det finns så många barn som behöver ett extra par ögon och en extra mun som säger att ‘du är jättefin, du är perfekt som du är’, en trygg famn att komma till i alla situationer.”

Läs mera om Barnavårdsföreningens eftermiddagsverksamhet

Söker du ett inspirerande deltidsjobb? Just nu rekryterar vi ledare till vår eftermiddagsverksamhet! 

 
Isabella Franck
Chef för eftermiddagsverksamhet
+358505777987
Tecknat hjärta

Familjefrukost på dagis gav nya vänner

”Via daghemmet har våra barn och vi föräldrar knutit meningsfulla vänskapsband och fått utbyte, roliga stunder och stöd. Under fem år på Barnavårdsföreningens daghem har vår familj firat både nyår och valborg med andra dagisfamiljer, suttit på stranden, besökt stugor och simstadion tillsammans”, skriver en förälder i vår blogg. Läs mera »
Cecilia Jaakkola

Några tankar från en separation

”Jag känner mig så trött och energilös. Att skiljas eller separera från den man tidigare har älskat är tungt”, skriver en pappa i Barnavårdsföreningens blogg. Läs också om stödgruppen för frånskilda föräldrar startar den 2:a september i Helsingfors.Läs mera »
Anna Alenius
Tonårig pojke

Tonåring – vad tycker DU?

"Tonåringens beteende kan väcka osäkerhet och häftiga känslor också hos föräldern. Det blir lätt bråk och tjat i familjen - hur ska man få samspelet där hemma att fungera?" Läs vår sakkunniga Silve Serenius-Sirves bloggtext om ämnet.Läs mera »
Silve Serenius-Sirve
Ungdom med huva

”Mamma, är jag hopplös?”

”En vanlig vardagskväll körde jag min tonåriga son till träningarna. Han råkade vara på prathumör, men det han ville tala om gav mig en verklig tankeställare.” Läs den berörande bloggtexten av en tonårspojkes mamma.Läs mera »
Neuropsykiatriskt kunnande Neuropsykiatrinen osaaminen