Flicka som ler

Eftis - en trygg paus i vardagsstressen

23.08.2019 kl. 13:27
“Många barn har det stressigt både i skolan och med en massa hobbyer – och då ska eftis kunna ge dem meningsfull fritid med trygga vuxna”. Så sammanfattar Christina Nymark, ansvariga ledaren på Drumsö eftis, sin tanke om vad Barnavårdsföreningens eftermiddagsverksamhet ska erbjuda.

Många av de yngsta skolbarnen tillbringar lika lång tid på eftis som i skolan och då är det viktigt att erbjuda dem meningsfull verksamhet. Men för Christina Nymark, som ansvarar för eftermiddagsverksamheten på Drumsö, är det viktigt att tiden på eftis inte handlar om prestationer.

“Barnen måste få chilla också. Många har press på ända från morgonen i skolan och sedan på kvällen med olika hobbyer. Man märker att barnen är trötta - de vill inte ha så mycket regler utan de vill få leka fritt”, säger Nymark.

Samtidigt är det viktigt med ledd verksamhet. På Drumsö eftis har måndagarna varit utflyktsdagar när barn och ledare har dragit till skogs. Alla dagar har det ingått minst två timmars utelek.

Drumsö eftis har 52 barn det här läsåret, en blandad grupp med barn från årskurserna 1 och 2. De fyra ledarna och barnen disponerar tre klassrum och en stor aula i ena ändan av skolhuset.

“Gruppen i år har varit en väldigt pysslande grupp. Men inte heller i pysslet har de velat bli ledda. Vi har då till exempel sagt att ni har fem gånger på er att göra en tomte eller en häst.”

Mysfredagar succé

Fredagarna har alla kommit in lite tidigare och så har det varit dags för mysfredag med film och saft och ibland till och med popcorn.

”Det har varit ett verkligt vinnarkoncept och ett bra avslut på veckan. Många är trötta och hängiga på fredagen, men på det här sättet får de lugna ner sig, få en möjlighet till den där lilla vilan.”

På BF:s eftisar får barnen ta fram mobilen bara om de behöver ringa hem. Christina Nymark betonar hur viktigt det är med skärmfri tid bland trygga vuxna.

”Här får de vara barn, här får de leka, här behöver de inte vara så tuffa, de sitter inte bara och spelar utan får springa av sig.”

När hon börjar räkna upp vad allt barnen får syssla med på eftis är det inte någon kort lista.

”När de har varit ute så får de välja vad de vill göra. Pyssel eller fri lek, hockeyspel, sparka med mjuka fotbollar i aulan, spela musik och göra dansföreställningar. I stora klassrummet sitter många och pysslar. Ofta går det så att ett barn börjar med ett projekt och så sprider det sig. I slutet av våren skrev de alla böcker: de ritade, skrev och stansade.”

På Drumsö eftis hade barnen i vår också en filmklubb, där de som ville fick vara med och skriva manus, skådespela och banda in en egen film. Klubben drogs av Rasmus Sumelius med stöd från Svenska Kulturfonden.

Delaktiga föräldrar

Men det är inte bara barnen som eftisledarna behöver lära känna. Viktigt är också att få och upprätthålla en bra kontakt med föräldrarna.

”Vi har försökt ta oss den tiden. En del föräldrar ser man mer sällan om barnen går hem själva, men vi ringer alltid om det är något speciellt, om barnet haft ledsamt, stött sig eller varit stökigt till exempel, och så skickar vi ut månadsbrev till alla.”

Hösten 2018 infördes konceptet Vi på Eftis för första gången, enligt modell från Barnavårdsföreningens populära skolprogram för lågstadierna, Vi i Klassen. Grundtanken är att bygga upp trivseln i eftisgrupperna. Barnen får jobba med teman som sociala färdigheter, samarbete, respekt, känslor och självkänsla tillsammans med en sakkunnig från BF.

”Konceptet är jättebra, hösten ska definitivt börja med Vi på Eftis. Vi går igenom det här med mobbning, hur man visar hänsyn och är respektfull.”

Nymark konstaterar att konceptet säkert kommer att bli bättre år för år när det hittar sin rätta form. Efter skoldagen är barnen ganska mättade på information så det är en utmaning att få dem att orka engagera sig.

"Du är perfekt som du är"

Trots alla aktiviteter, trots allt barnen får syssla med så har Christina Nymark en mycket klar bild av vad som är eftisledarens allra viktigaste roll:

”Att vara en trygg vuxen att ty sig till i precis allt, någon som barnen vill komma till för att de litar på en. Barn kan ha andra vuxna, inte bara föräldrar eller släktingar, som är viktiga i deras liv och som gör en skillnad för dem.

Det finns så många barn som behöver ett extra par ögon och en extra mun som säger att ‘du är jättefin, du är perfekt som du är’, en trygg famn att komma till i alla situationer.”

Läs mera om Barnavårdsföreningens eftermiddagsverksamhet

Söker du ett inspirerande deltidsjobb? Just nu rekryterar vi ledare till vår eftermiddagsverksamhet! 

 
Isabella Franck
Chef för eftermiddagsverksamhet
+358505777987

En dag i taget

"Vi vuxna måste vara ödmjuka mot oss själva och ta hand om vår egen ork. Våra barn och unga behöver oss nu mer än någonsin", skriver vår verksamhetsledare Pia Sundell i vår blogg. Läs mera »
Pia Sundell

Virtuell samling på dagis får beröm

I och med coronaviruset har många barn nya dagsrutiner då föräldrar i mån av möjlighet uppmanas sköta sina barn hemma. För att upprätthålla kontakten med de barn som är hemma träffas Tölö Daghem över nätet. Samlingarna har visat sig vara väldigt populära – i onsdags var det 32 barn, tre hundar och ett marsvin som deltog via sina webbkameror. Läs mera »
Tölö Daghem

Vi kan alla hjälpa barnen

Vi lever i utmanade tider just nu. Coronaviruspanpidemin och beredskapslagen påverkar oss alla på olika sätt. Hur ska vi garantera att alla barn har det bra i detta exceptionella läge?Läs mera »
Pia Sundell

Blogi: Tietoinen hengitys tukee hyvinvointiamme

"Olen viimeisten kuukausien aikana saanut ihmetellä ja todistaa pienen vauvan elämää. Olen tarkkaillut uteliaasti erityisesti vauvan hengitystä - kuinka se ilmentää luonnollisuutta, virraten sisään ja ulos esteettä. Voimme saada tietoa hyvinvoinnistamme hengitystä havainnoimalla. Muokkaamalla hengitystämme tietoisesti voimme myös vaikuttaa hyvinvointiimme", kirjoittaa Risto Heikkinen blogissamme. Läs mera »
Risto Heikkinen

Klimatångest: ”Mamma hjälp, Australien brinner!”

"Klimatångest drabbar inte bara unga, den drabbar människor i alla åldrar. Klimatångest kan sträcka sig på en skala från att känna oro ibland till att bli handlingsförlamad. Vårt ansvar som vuxna är att hjälpa unga att inte bli förlamade utan behålla en positiv syn på framtiden, men ändå ha en medvetenhet om att de kan göra något för miljön som känns betydelsefullt", skriver Petra Willamo i vår blogg.Läs mera »
Petra Willamo