Tonårig pojke

Tonåring – vad tycker DU?

02.08.2019 kl. 09:00
"Tonåringens beteende kan väcka osäkerhet och häftiga känslor också hos föräldern. Det blir lätt bråk och tjat i familjen - hur ska man få samspelet där hemma att fungera?" Läs vår sakkunniga Silve Serenius-Sirves bloggtext om ämnet.

Tonårstiden är på många sätt en omvälvande tid. Barnets förändrade beteende kan väcka häftiga känslor och skapa osäkerhet hos föräldern. Den ungas goda egenskaper hamnar lätt i skymundan på grund av att vardagen präglas av bråk och tjat.

Tonåringen behöver positiv uppmärksamhet

Det är lätt hänt att kommunikationen mellan tonåring och förälder blir negativ: tonåringen slarvar med sina skoluppgifter eller hjälper inte tillräckligt till där hemma. Då fokuset ligger på misslyckanden kan tonåringens självkänsla få en törn och viljan att ens försöka tina bort.

En negativ ton i kommunikationen försämrar möjligheterna till diskussion. Detta i sin tur ökar bristen på förståelse. Föräldrar anser alltför ofta att det är en självklarhet att saker ska skötas väl. Precis som mindre barn, behöver tonåringar ändå positiv uppmärksamhet för sina försök och framgångar. På det sättet upplever den unga att de ansträngningar hen gör spelar någon roll.

Stora krav på tonåringar

En tonåring som beter sig utmanande betungar hela familjens välmående och samspel. Konflikterna kan spegla sig på tonåringens skolgång, kompisrelationer, hobbyer och till och med föräldrarnas arbetsplatser.

Alla unga behöver stöd av sina föräldrar, men unga som har neuropsykiatriska utmaningar, som försvårar den normala utvecklingen på flera områden, behöver mycket mera stöd än andra jämnåriga. Föräldrar kan å sin sida uppleva att de behöver vägledning för att förstå tonåringens beteende och hjälp för att stödja hens utveckling.

Förälderns oro för barnets framtid leder ofta till att kraven på tonåringen blir orimliga. Förväntningarna kan ta sig i uttryck i förfrågningar och en konstant inblandning i små saker. Tonåringen kan i sin tur uppleva det här som påtryckande och skulle må bättre av klart och tydligt uttryckta önskemål.

Ett svartvitt tankesätt hör till åldern

Tonåringen beter sig ibland som en vettigt diskuterande och humoristisk vuxen och ibland som en trotsig unge som exploderar för den minsta sak.

I tonåringens hjärna pågår en omfattande utvecklingsfas. Förmågan att planera, tidsbegreppet och självkontrollen är fortfarande under utveckling. Man kan jämföra denna fas med en stor renovering i flera etapper, där vissa delar är i bruk och andra inte.

Hjärnans frontallob är utvecklingsmässigt färdig först vid 25 år åldern. Ett svartvitt tankesätt och en oförmåga till flexibilitet hör därför i viss mån till tonårstiden.

Hur närma sig tonåringen?

Vi vuxna, som redan är vana att smidigt åka skytteltrafik inom tankarnas gråzoner, borde också kunna vara flexibla. Viktigare än något annat är att låta dörren till tonåringens värld stå öppen: vara intresserad av den ungas känslor, tankar och upplevelser.

Vad tycker tonåringen själv? Vilken är den bästa tiden på dygnet att diskutera? Hur känns det att bli förhörd vid familjens gemensamma måltid?

Det bästa tipset är att vända sig direkt till tonåringen själv och fråga: Vad tycker DU?

 

Barnavårdsföreningen erbjuder stöd i föräldraskapet:

Föräldrawebben - nätkurs för föräldrar - Målet med Föräldrawebben är att utveckla en god relation mellan föräldrar och tonåringar. Nätkursen är avgiftsfri.

Kortkurs för föräldrar

 
Silve Serenius-Sirve
Yksikönjohtaja, psykologi | Enhetschef, psykolog
+358505751500
Iloinen lapsi juoksee ulkona

Bonusäiti – yhtä oikeaa tapaa ei ole

Siinä missä biologinen vanhemmuus useimmiten tapahtuu kuin itsestään ja vanhemmuuteen kasvaa pikkuhiljaa, voi bonusäitinä huomata yhdellä ovenavauksella elämäänsä kuuluvan puolison myötä myös lapsia. Eikä vain lapsia vaan myös liuta muita henkilöitä, joilla kaikilla on omat odotuksensa siitä, miten bonusvanhempana pitäisi toimia. Lue bonusäidin kirjoittama positiivinen ja uskoa tulevaisuuteen herättävä blogiteksti uusperheen arjesta. Läs mera »
Pia Graniittiaho

Blogg: Sommaren som nästan inhiberades

”Skolan är över efter en märklig termin och ett långt sommarlov har börjat. Den här sommaren kommer att bli annorlunda för de flesta. Vad ska familjen göra hela långa sommaren och hur blir alla nöjda och glada när allt är avbokat?” Läs hela sommarbloggen skriven av Pia Granittiaho.Läs mera »
Pia Graniittiaho

Blogg: Parförhållande på undantagstillstånd

”För den som lever i en parrelation har våren 2020 högst antagligt medfört många insikter om parrelationen och en själv. Då två personer med olika temperament och behov lever tätt inpå varandra kommer de varandra väldigt nära - på gott och ont”, skriver Christina Holm i vår blogg. Läs mera »
Christina Holm

Blogg: Brev från en mamma till tonåringar

”Jag insåg att jag pratade alldeles för mycket om regler, istället för att lyssna in mina tonåriga döttrar. Redan efter några veckor kände jag mig stärkt i mitt föräldraskap.” Läs bloggen skriven av en förälder som gått nätkursen Föräldrawebben! Läs mera »
Maria Ostrow

Voiko lapsellani olla ADHD?

"Arki takkuaa - lapsi unohtelee, hänen on vaikea noudattaa ohjeita tai hän joutuu toistuvasti riitoihin muiden kanssa. Asioita sattuu ja tapahtuu, tekemiset kasautuvat ja koetaan epäonnistumista. Lapsi saattaa menettää malttinsa pienistäkin asioista tai reagoi tapahtuneeseen nähden todella voimakkaasti. Miten sitten tietää onko lapsella ADHD?" Lue psykologi Silve Serenius-Sirven kirjoittama teksti aiheesta. Läs mera »
Silve Serenius-Sirve