Titta inte bort – hatretorik måste bekämpas både i ord och handling

Hatretorik är kommunikation som hetsar till hat, skadar individen och orsakar osäkerhet. På samhällsnivå leder det till ojämlikhet genom att tysta vissa människogrupper och förvränga deras möjligheter att delta. Som värst kan det leda till avhumanisering och våld mot en del människor, och det har vi sett allvarliga exempel på den senaste tiden.

I en atmosfär, där man pratar om till exempel minoriteter med förakt, påverkar man också barnens och de ungas trygghetskänsla och uppväxtmiljö, oavsett om pratet handlar om barn eller är riktat till barn. Därför är det viktigt att vi identifierar hatretorik, erkänner den som ett existerande fenomen och tar itu med den i alla vardagliga sammanhang. Vuxna på alla samhällets delområden måste visa barn och unga ett gott exempel på hur man pratar respektfullt, tar itu med hatretorik och stöder dem som blir utsatta för det. Det är inte alltid lätt att ingripa, men det är nödvändigt.

Beslutsfattare har ett speciellt ansvar att utrota hatretorik. De fattar beslut i våra gemensamma frågor och är ständigt synliga och hörda i den offentliga debatten. Om en sådan person diskriminerar eller kränker andra människor, kan det vara svårt att ingripa. Det tolkas också lätt som ett tillstånd för andra att agera eller yttra sig på samma sätt. Barn och unga följer de vuxnas exempel och lär sig av dem hur man ska fungera.

Barn och unga möter hatretorik hela tiden

Hatretorik, diskriminering och rasism är vanliga i Finland. FN:s barnrättskommitté har varit djupt oroad över den pågående diskriminering och mobbning som barn och unga utsätts för i anknytning till kön, ålder och språk, samt nationellt eller etniskt ursprung. Också barn med invandrarbakgrund eller funktionsnedsättning, samt lesbiska, homosexuella, bi-, trans- och intersexbarn blir utsatta. Kommittén rekommenderar att Finland stärker kampen mot diskriminering, såsom rasism, hatretorik och hatbrott. Enligt EU:s byrå för grundläggande rättigheter uppfattas Finland som ett av de mest rasistiska länderna i Europa.

De unga rapporterar hatretorik mer sällan än andra åldersgrupper och deras upplevelser är ofta dolda för vuxna, men undersökningar och rapporter har visat, att barn och unga möter diskriminering och hatretorik i alla sina vardagsmiljöer. Vuxnas fientliga, rentav aggressiva beteende är tyvärr bekant för alltför många barn.

”Det har blivit vanligare att skämta om rasism. Jag har till exempel hört unga skratta åt andras upplevelser av rasism, de skrattar som åt en rolig historia. De vänder på saken, som om det inte skulle vara så allvarligt.” (Citat från rapporten ”Ingen föds till att hata”, Justitieministeriet 2023.)

Ibland motiveras hatretorik med yttrandefrihet. Det hör dock inte till yttrandefriheten att kränka andras rättigheter, såsom rätten att delta och inte bli diskriminerad. Ibland kan hatretoriken vara straffbar: till exempel ärekränkning, hets mot folkgrupp eller diskriminering som jämställdhetslagen förbjuder. Hatretoriken är alltid skadlig, oavsett om den uppfyller kännetecknen för brott eller inte. Den skadar både den som drabbas och hela samhället i stort.

Vi kräver att beslutsfattarna i vårt samhälle funderar noga över hurudant exempel de visar barnen och de unga. De får inte titta bort heller då, när partikamraten eller regeringspartnern talar kränkande. Sakligt och respektfullt beteende måste konsekvent krävas av alla.

Vi talar med handlingar, men också med ord. Och ord blir mycket lätt handlingar.

Hatretorik i Finland 2024

• Barn och unga möter diskriminering och hatretorik bl.a. i skolan, på fritiden, i kollektivtrafiken och på sociala medier. Skolor och läroanstalter är de vanligaste platserna för upplevelser av hatretorik (Justitieministeriet 2022). (Länk till finskspråkig källa).
• 29 % av eleverna i årskurs 8 och 9 har upplevt diskriminerande mobbning på grund av utseende, kön, hudfärg, språk, funktionshinder, familj eller religion. Unga som hör till en minoritet möter hatretorik betydligt mer än andra. (Skolhälsoundersökning 2021). (Länk till finskspråkig källa).
• Etnisk eller nationell bakgrund var den överlägset största orsaken till hatbrott i Finland åren 2020 – 2022 (Justitieministeriet 2022. (Länk till finskspråkig källa).
• På offentliga, finskspråkiga webbplattformar förekommer det hatretorik i ca 150 000 meddelanden per månad – de flesta på diskussionsforum (Justitieministeriet 2022). (Länk till finskspråkig källa).
• 60 % av personer som hör till en sexuell- eller könsminoritet i Finland har i skolan upplevt mobbning, förnedring, förolämpning eller hot på grund av sin identitet (EU:s byrå för grundläggande rättigheter 2024).(Länk till engelskspråkig källa).
• 63 % av de finländska respondenterna med afrikansk bakgrund har upplevt rasistisk diskriminering (EU:s byrå för grundläggande rättigheter 2023). (Länk till engelskspråkig källa).

Tilläggsinformation får du av:

Ira Custódio, ledande expert, Centralförbundet för Barnskydd: ira.custodio@lskl.fi, 050 591 8525.
Juuli Hurskainen, kommunikations- och påverkansdirektör, Centralförbundet för Barnskydd: juuli.hurskainen@lskl.fi, 050 3533 480.