1. Det behövs aktiva åtgärder för att minska barnfattigdomen
Vart fjärde barn riskerar att drabbas av fattigdom eller social utslagning i Europeiska unionen. Det är 19,9 miljoner barn. Fattigdom äventyrar i hög grad barns välfärd, hälsa och utveckling. Syftet med den europeiska barngarantin är att bekämpa social utslagning och garantera barnen tillgång till de bastjänster som de har rätt till för att jämlika möjligheter ska kunna stärkas. Europaparlamentet måste se till att lämplig finansiering, verkställighet, uppföljning och utvärdering av den europeiska barngarantin genomförs och att medlemsstaterna förbinder sig till att verkställa den.
Kommissionen har som mål att minska antalet barn i EU som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utslagning med minst fem miljoner fram till 2030.
2. Rättigheterna för barn som söker säkerhet måste garanteras
EU måste se till att det nyligen antagna migrationspaketet genomförs med respekt för de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Dessutom måste de särskilda skyddsklausulerna för skydd av barn verkställas. Inom Europeiska unionens territorium finns och hit anländer utöver ukrainska flyktingar även andra ytterst sårbara barn och barngrupper. EU måste se till att dessa barns rättigheter tillgodoses så fullt ut som möjligt.
3. Bekämpning av klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald tryggar barnets rättigheter
Dagens barn och ännu ofödda generationer kommer att tvingas leva med konsekvenserna av klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald. 70 procent av de över 9 200 europeiska barn som svarade på en enkät som gjordes av internationella barnorganisationer var oroade eller mycket oroade över klimatförändringen. Klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald måste bekämpas för att barnen ska kunna garanteras hälsa och en trygg livsmiljö. Man måste kommunicera om saken med barn och unga enligt deras åldersnivå och de måste ges möjligheter att påverka.
69 procent av barnen i Europa ansåg att politikerna inte gör tillräckligt för att bekämpa klimatförändringen.
4. Förutsättningarna för ett tryggt familjeliv måste säkerställas och våld i hemmet måste förebyggas
Vart tredje barn utsätts för eller är rädd att utsättas för misshandel eller våld i hemmet. Konventionen om förebyggande av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen) som EU har ratificerat förutsätter att staterna vidtar åtgärder för att stödja dem som utsatts för våld. Ett nytt förslag till direktiv kräver att staterna erkänner barnvittnen som offer och föreskriver särskilda åtgärder för att skydda och stödja barn.
I Europa pågår en alarmerande förändring i inställningen till våld i hemmet: i många länder finns det ett brett motstånd mot Istanbulkonventionen, våld i hemmet betraktas inte längre som ett brott överallt och medborgarorganisationer som arbetar för att motverka våld befinner sig i en pressad situation. För att förbättra barnens trygghet behövs långsiktiga och omfattande åtgärder mot våld i hemmet.
Vart femte barn i Europa utsätts för sexuellt våld.
5. Barns trygghet måste skyddas på webben
Webben är en del av barnens vardag. De digitala miljöerna har dock inte utformats så att barnens rätt till trygghet tillgodoses. Det behövs reglering för att nättjänstproducenterna ska upptäcka och avlägsna video- och bildmaterial som vittnar om sexuellt våld mot barn från alla sina plattformar. Också barnens förmåga att agera på ett tryggt och etiskt sätt i medielandskapet måste stödjas. EU måste stärka barns och ungas mediekompetens genom att tillhandahålla utbildningsprogram och resurser.
En omfattande EU-lagstiftning som grundar sig på barnens rättigheter måste godkännas och verkställas nationellt för att möjliggöra förebyggande och bekämpning av våld mot barn på webben.
6. Barns deltagande i beslutsfattandet gäller också eu:s institutioner
Barn har rätt att uttrycka sina åsikter om frågor som berör dem och få sina åsikter beaktade. I EU:s strategi för barnets rättigheter har man förbundit sig att stödja barns möjligheter till deltagande och att höra barn. Barn är de bästa experterna när det gäller deras liv. EU kan genom sitt exempel visa hur barn och unga med olika bakgrunder tas med i beslutsfattande och i olika skeden av förhandlingar.
7. Bedömningen av konsekvenserna för barn och barnbudgeteringen främjar tillgodoseendet av barnets rättigheter
EU måste noggrant bedöma hur besluten påverkar barn. Bedömningen ska göras både på förhand i det skede när ett ärende bereds och i efterhand för att man ska få information om hur förändringen har påverkat barn. Barnbudgeteringen å sin sida är ett sätt att lyfta fram satsningar på barn i EU:s budget. Penningflödet som riktas till barn måste övervakas för att ge en uppfattning om de verkliga satsningarna på barn och ungdomar.
8. Europeiska unionen för alla barn tryggar också rättigheterna för dem som tillhör minoriteter
Genom sin stadga om de grundläggande rättigheterna har EU kraftigt förbundit sig att förbjuda alla former av diskriminering. Alla EU:s medlemsstater har också förbundit sig till FN:s konvention om barnets rättigheter, i vilken en av huvudprinciperna är rätten till icke-diskriminering. Ingen får diskrimineras till exempel på grund av kön, sexualitet, etniskt ursprung, hudfärg, språk, religion, politisk åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, härkomst, funktionsnedsättning eller ålder. EU måste försvara alla barns, ungas och familjers rättigheter samt genom sitt agerande visa att unionen inte tolererar någon form av diskriminering.
I ställningstagandet deltar Centralförbundet för Barnskydd, Barnavårdsföreningen i Finland, Förbundet för mödra- och skyddshem, Mannerheims Barnskyddsförbund, Pelastakaa lapset ry och Väestöliitto.
