Barnets rättigheter i fara – regeringens planer behöver omvärderas

Nedskärningarna som riktas mot social- och hälsovårdsorganisationerna bör minskas

Barn- och familjeorganisationerna är den största gruppen bland social- och hälsovårdsorganisationerna. Nästan var tredje organisation fokuserar på att hjälpa barn, unga och familjer. Regeringens planerade nedskärning på 130 miljoner euro, det vill säga en tredjedel, i understöden till social- och hälsovårdsorganisationerna före år 2027 drabbar barn, unga och familjer. I ramförhandlingarna beslöt man att tidigarelägga nedskärningarna så att de börjar redan nästa år, vilket i värsta fall avbryter lågtröskelstödet och det tidiga stödet för många barn, unga och familjer.

Regeringen har i sitt program förbundit sig till att flytta tyngdpunkten från korrigerande tjänster till tidigare stöd och hjälp samt förebyggande. Organisationerna innehar en nyckelroll i att erbjuda förebyggande stöd och lågtröskelstöd till exempel när det gäller närståendevåld, barns och ungas psykiska hälsa samt mobbning. Det arbetet bör inte skrotas.

Småbarnspedagogiken får inte försvagas

Regeringens planer att slopa daghemmens skyldighet att göra upp likabehandlingsplaner och planer för småbarnspedagogiken äventyrar främjandet av barnets rättigheter. Likabehandlingsplanerna konkretiserar för dem som arbetar inom småbarnspedagogiken hur man i verksamheten beaktar exempelvis barnets språk, religion och hälsotillstånd. Den årliga inbesparingen på 44 000 euro som man strävar efter med att slopa skyldigheten är betydelselös i relation till de skadliga effekterna. Om ingen plan förutsätts blir det oklart om och hur likabehandlingen främjas systematiskt och konsekvent i alla enheter. Risken finns att skillnaderna i främjandet av likabehandlingen ökar mellan såväl kommuner som daghem.

Småbarnspedagogik av hög kvalitet bygger på att småbarnspedagogerna har tid att planera den pedagogiska verksamheten. Lokala planer för småbarnspedagogiken beskriver och konkretiserar de riksomfattande grunderna i både små kommuner och stora städer. Samtidigt kan man beakta vårdnadshavarnas och barnens synpunkter på utvecklandet av småbarnspedagogiken. I planerna begrundas även det lokala samarbetet, till exempel mellan småbarnspedagogiken, socialservicen för barnfamiljer samt barnskyddet.

Socialarbetarnas kompetenskrav borde inte sänkas

Barnskydd är ett krävande arbete där barnets grundläggande rättigheter ibland måste begränsas i enlighet med barnskyddslagen.

Socialarbetarna måste ha gedigna kunskaper och insikter i socialarbete för att kunna ta beslut som främjar barnets intressen på bästa sätt. Bristen på arbetskraft inom socialbranschen är ett faktum och ett problem som behöver lösas. Att sänka kompetenskraven är inte en hållbar lösning.

I ramförhandlingarna beslöts också att en nedskärning på 100 miljoner euro ska göras i socialvården från och med år 2026. Vi är ytterst oroade över denna nedskärning. Om den riktas mot tjänster för barn, unga och familjer så skär regeringen ner på det stöd som enligt socialvårdslagen ska minska behovet av barnskydd.

Till god lagberedning hör att förutse effekterna på barnen – de faktiska effekterna bör också uppföljas

Beslutens effekter på barnen måste bedömas både på förhand och efteråt. Förhandsbedömningen ger en bild av vilka effekter den planerade lagstiftningen förväntas få. I bedömningen efteråt granskas de direkta och indirekta effekterna av de vidtagna åtgärderna.

I ställningstagandet deltar Centralförbundet för Barnskydd, Barnavårdsföreningen i Finland, Förbundet för mödra- och skyddshem, Mannerheims Barnskyddsförbund, Pelastakaa lapset ry och Väestöliitto.