Hoppa till innehåll
menu
Blogg

”Hjälp, jag blir så arg på mitt barn”

Att vara förälder är en krävande uppgift som pågår dygnet runt. Som förälder stöter du på många olika utmaningar och det händer att du blir arg på ditt barn. Är det tillåtet? Ja, skriver vår expert i sin bloggtext. Det är mänskligt att bli arg, men ilskan mot barnet behöver hållas inom rimliga gränser.

Text:
Johanna Nystrand
Kvinna som döljer ansiktet bakom handen.
Bild: Shutterstock

Har du någon gång varit arg? En av de knepigaste känslor föräldrar kan känna gentemot sina barn är ilska. Att bli arg på sitt barn – det dyrbaraste och viktigaste man har – kan väcka skam och förskräckelse. Samtidigt är det inte så konstigt att alla föräldrar ibland blir arga, eftersom föräldraskapet är en krävande uppgift med många olika utmaningar.

Får jag bli arg på mitt barn? Ja, det är mänskligt att bli arg, men ilskan mot barnet behöver hållas inom rimliga gränser.

Toppen av isberget

Ilska är ofta toppen av ett isberg. Ett vredesutbrott är ett symtom eller en varningssignal som syns utåt, men orsakerna till känslan finns under ytan.

Orsakerna bakom känslorna som blossar upp kan vara många och varierande. Det kan handla om behov som inte tillgodosetts; att du inte har tillräckligt stöd eller hjälp i ditt föräldraskap, att kraven är för stora, att du inte blir sedd eller att du inte får tillräckligt med sömn.

Ilska är ett symtom som pekar på att det finns något under ytan som behöver uppmärksammas.

Ilskan kan också handla om att du inte når upp till dina egna förväntningar eller att barnet inte når upp till dina förväntningar.

Ilska kan bero på stressfaktorer i livet, som utmaningar i parrelationen, ekonomisk stress eller psykisk ohälsa. Ilska kan även uppstå när barnet testar sina gränser och du som förälder inte har fungerande verktyg att använda i dessa situationer.

I den här bloggtexten svarar jag på tre frågor som föräldrar ofta ställer mig om ilska.

Fråga 1: ”Jag är en förälder som ofta blir väldigt arg. Vad ska jag göra?”

  • Att hitta de situationer och faktorer som triggar din ilska är första steget till att kunna lösa problemen i vardagen och nå en förändring. Börja med att lägga märke till vilka situationer som får dina känslor att komma till ytan. Skriv upp under en veckas tid de situationer som triggar din ilska. Kan det vara att du blir arg då barnet inte lyssnar, då barnet gnäller, då syskonen bråkar, då barnet testar gränser eller när era personligheter krockar?
  • Lägg märke till vad som händer i kroppen när du håller på att bli arg. Vi har olika varningssignaler som tyder på att ilskan håller på att väckas hos oss. En signal kan vara att pulsen går upp, en annan att andningen blir snabbare eller att du knyter händerna.
  • När du känner signaler i kroppen som tyder på ilska är det bra att genast ta en paus. Säg vid behov åt ditt barn eller din partner att du behöver en paus för att lugna ner dig. Du kan också försöka lägga ord på din känsla redan vid den första signalen av ilska. Berätta hur du känner dig och vad du behöver.
  • Försök undvika att svära eller höja rösten eftersom det triggar ilskan ytterligare.
  • Avlägsna dig från situationen och försök hitta sätt att lugna dig själv. Du kan andas djupa andetag, ta en promenad, skriva ner dina tankar i en dagbok eller dricka ett glas vatten.

Är du orolig för ditt föräldraskap?

Som förälder kan du vara bekymrad över ditt barn eller ditt föräldraskap av många olika orsaker. Vi hjälper gärna din familj att hitta metoder som underlättar er vardag också i utmanande livssituationer.

Läs mera om vårt utbud till föräldrar!

För föräldrar

Fråga 2: ”Mina föräldrar slog mig när jag var liten och jag klarar mig bra i livet. Om det fungerade att vara hårdhänt mot mig, varför skulle det inte fungera på mina barn?”

  • Det är okej att vara arg, men våld är aldrig tillåtet. Det är förbjudet i lag att aga barn i Finland. Det betyder att det inte är tillåtet att exempelvis lugga, smiska eller slå sitt barn.
  • Fysisk bestraffning kan få barnet att tillfälligt sluta upp med det oönskade beteendet, men lär inte barnet hur du vill att hen ska göra. Efter att föräldrar har använt fysisk bestraffning en tid räcker inte samma bestraffning längre för att få barnet att lyda, vilket leder till att föräldrar tvingas använda allt våldsammare bestraffningar. Fysisk bestraffning förvärrar ofta barnets dåliga beteende. (Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2018).
  • Fysisk bestraffning ger barnet en uppfattning att det är tillåtet att slå, ta i andra eller knuffas för att utrycka känslor och lösa problem. När en förälder ropar eller kränker sitt barn är det sannolikt att barnet tar efter. Barnet kan i sin tur börja ropa och kränka sina föräldrar, syskon eller vänner. När en förälder som håller på att bli arg i stället berättar åt barnet att hen går bort en stund för att lugna sig, fungerar positiv modellinlärning för barnet.

Fråga 3: ”Blir bra föräldrar någonsin arga?”

  • Ja, alla blir arga någon gång. Att emellanåt bli upprörd på barnet händer alla föräldrar. Föräldrar som vill sina barn väl glömmer ibland bort att ta hand om sig själva och tillgodose sina egna behov.
  • Fundera över vad du behöver för att orka vara en bra mamma eller pappa åt ditt barn. Genom att känna igen, uttala och ta hand om dina egna behov, är det lättare behålla lugnet i vardagen.
  • Om det känns svårt för dig att hantera dina känslor eller om du är orolig för hur din ilska påverkar ditt barn finns det bra hjälp att få.
Johanna Nystrand

Skribent

Johanna Nystrand

Johanna jobbar i Österbotten med att stödja föräldrar i att bemöta barns utmanande beteende.

+358 50 574 8768
Tillbaka upp