59038.jpg

Var snäll mot dig själv – ditt barn vinner på det

19.06.2017 kl. 15:07
Vägen till ett gott och empatiskt föräldraskap går via föräldrarnas förhållningssätt till sig själva. Vår sakkunniga Pia-Lena Ilander skriver i vår blogg om självmedkänsla.

Vägen till ett gott och empatiskt föräldraskap går via föräldrarnas förhållningssätt till sig själva. Föräldrars förmåga till självmedkänsla är kopplad till en god anknytning och är därför så viktig också för barnen.

Självmedkänsla handlar om hur vi är mot oss själva, särskilt då vi möter svårigheter och besvikelser eller när saker inte går som vi önskat.
 

Det är till stor nytta att bli medveten om hur vi talar till oss själva.


Hur talar du till dig själv när du möter smärta? Har du en stark inre kritiker som är dömande och otrevlig mot dig? Går du i attack mot dig själv med överdriven självkritik? Jämför du dig med andra? Känner du att du är okej eller är du rädd för att inte duga? Det är till stor nytta att bli medveten om hur vi talar till oss själva.

Ett bra sätt att kolla om våra tankar är vänliga är att fråga oss om det är så här vi skulle tala till en god vän. Vi kan öka vårt välbefinnande genom att studera våra invanda tankar och börja medvetet föra in mera värme och medkänsla i hur vi tänker.
 

Självmedkänsla skapar välmående

Det har forskats mycket i självmedkänsla de senaste åren och resultaten är fascinerande. Genom självmedkänsla kan vi göra oss själva trygga och våra kroppar lugna, vår hälsa förbättras och de skapas en buffert mot stress. Genom att stärka den inre känslan av trygghet möjliggör vi också goda relationer och en känsla av livsglädje.

Om vi talar till oss själva med stark självkritik och ovänlighet aktiverar vi stressresponsen i vår hjärna och stresshormoner som t.ex. kortisol utsöndras i kroppen. Då reagerar vi utan eftertanke och sätter lätt igång en spiral av negativa känslor som gör oss utmattade och nedslagna. Med självmedkänsla kan vi bryta stresspiraler och bli bättre på att reglera våra känslor.
 

Genom att stärka vår självmedkänsla kan vi till och med komma ur depression, visar forskning.


Genom att vara vänliga och medkännande med oss själva aktiverar vi trygghetsresponsen i vår hjärna. Då utsöndras ”lugn och ro”-hormonet oxytocin och vi blir lugnare och socialare, vi reflekterar bättre och fattar därför bättre beslut. Arbetsminnet förbättras, vi blir mer kreativa och vår förmåga till samarbete och känslan av tillit ökar. Vi mår bättre både psykiskt och fysiskt. Forskning visar att genom att aktivera trygghetsresponsen kan vi komma ur depression och känslomässig stress.
 

Barn känner det vi känner

I mitt arbete med föräldrar där jag hjälper dem med olika uppfostringsfrågor ser jag gång på gång hur stor effekt det vi kallar modellprincipen har. Om vi som vuxna lyckas hålla oss lugna när det krisar till sig lyckas också barnet mycket bättre.
 

Ett av de effektivaste sätten att påverka våra barns känslor är att jobba med våra egna.


Barn känner vad vi känner och känslor smittar av sig. Därför är ett av de effektivaste sätten att påverka våra barns känslor att själv jobba med våra egna.

När vi håller oss lugna och trygga och är du med också de svårare känslorna som skam, rädsla och ilska kan vi också lättare överföra denna trygghet i stormen till våra barn. Barn lär sig att reglera känslor och hantera stress genom att observera det sätt vi gör det på.

Genom en attityd av vänliget, värme, tillit och acceptans till oss själva kan vi öva upp vårt inre trygghetsystem. Det gäller att våga utforska och inse styrkan i vår egen sårbarhet.

Enligt forskaren Kristin Neff innefattar självmedkänsla tre komponenter:
 

  1. Vi är snälla mot oss själva
    Mänskor med hög självmedkänsla ser misslyckanden och motgångar som oundvikliga och är förstående och omhändertagande av sig själva när de möter smärta, istället för att bli arga eller nedslagna när saker inte blir som de tänkt sig.
     
  2. Vi tar in att vi inte är ensamma
    Frustrationen över att saker inte blir som vi vill följs ofta av en genomgående känsla av isolering – som om jag var den enda personen som lider eller gör misstag. Men alla mänskor lider. Hela naturen av att vara mänska innebär att vi är ofullständiga och sårbara.
     
  3. Vi möter smärtan men fastnar inte i den
    Självmedkänsla innebär att vi förhåller oss balanserat till våra negativa känslor så att vi varken ignorerar eller överdriver dem. Till detta hör att vi relaterar vår egen erfarenhet till de andra som också lider genom att sätta vår egen situation in i ett större sammanhang.
     

Självmedkänsla är en muskel som vi kan träna upp

Självmedkänsla är en muskel som vi kan träna upp. Det kräver träning att se saker ur ett större perspektiv. Nästa gång du känner rädsla, skam, förtvivlan eller glädje försök förstå att det här är något som alla mänskor känner.

Stanna upp och se känslan för vad den är med medveten närvaro. Börja med mildare känslotillstånd. Vi kan öva med de riktigt små subtila känslorna vi har i kroppen men som vi vanligen ignorerar.

Räkna med att smärtan blir starkare först, men om vi möter den med självmedkänsla och förståelse behöver vi inte gå in i stressreaktioner eller stöta den i från oss. Vi kan inte ignorera vår smärta och känna medkänsla för den på samma gång.
 

Det är som med alla muskler, ju mer vi övar desto starkare blir de.


Det är bra att lära sig stå ut med också de obehagligare känslorna och bemöta dem med värme och förståelse. Känslor har viktiga budskap till oss om vi vågar lyssna.

De är som med alla muskler, ju mer vi övar desto starkare blir de. Det kan kännas motigt och ovant i början men om du fortsätter öva målmedvetet kommer du att märka de positiva effekterna – hos dig själv och barnet.


Om du vill läsa mer om självmedkänsla finns här några referenser:
Dr Kristine Neffs webbplats
Christina Anderssons webbplats
Du kan också ladda ner appen ”Compassion Lifestyle”. Det är en gratis app i självmedkänsla som utvecklats på Karolinska institutet i Stockholm. Här hittar du olika övningar i mindfulness och självmedkänsla.

Foto: Pexels
 

 
Pia-Lena Ilander
Sakkunnig inom barn- och familjearbete | Lapsiperhetyön asiantuntija
+358400618452
pia-lena.ilanderbvif.fi
61608_t.jpg

Vartannat år jul

Många förknippar julafton med familjelycka, kärlek och framför allt traditioner. Men hur ser julen ut för den förälder som skilt sig eller den som inte i år får spendera högtiden med sina barn?
61358_t.jpg

Många unga är ensamma – hur kan du stödja?

Unga i dag upplever ensamhet. Bilder, berättelser och filmer på sociala medier bidrar till gemenskap – men också utanförskap. Bloggen erbjuder tre tips som alla vuxna kan göra att få en tonåring att känna sig mindre ensam.
61150_t.jpg

Barn ska få påverka sin vardag

Den 20:e november firas Barnkonventionens dag och ett tema för i år är barnets delaktighet. Barnets delaktighet är också ett aktuellt ämne i de nya grunderna för planen för småbarnspedagogik. Men vad betyder det egentligen att barn ska få ha inflytande på sin egen vardag?